Hon började ta musiklektioner redan som femåring. Idag är Isabelle Faust ett världsnamn på violin och den 12 och 14 april befinner hon sig på Konserthuset i Örebro för att framför kompositioner av Brahms, Sibelius, Dvorák och Schnelzer.

– Jag har möjligheten att vara en väldigt priviligierad violinist som vanligtvis får spela på en Stradivarius från år 1704 som kallas ”The sleeping beauty”. Namnet har instrumentet fått eftersom det låg bortglömd i över 150 år. Violinen har funnits i min ägo sedan 1996. Och den kommer jag givetvis att ha med till konserten i Örebro, säger Isabelle Faust.

Violinen är ett lån från Landesbank Baden-Württemberg.

Men musicerandet för Isabelle Faust tog sin början i den lilla tyska staden Esslingen belägen i de sydvästra delarna av dagens Tyskland och den delstat som brukar kallas Baden-Württemberg. Staden är bara belägen någon mil sydost från Stuttgart.

Här föddes Isabelle år 1972 och redan som femåring började hennes far, som var lärare, att ta med henne på violinlektioner. Det visades sig ganska snabbt att lilla Isabelle hade en enastående talang för att spela just violin. Hon lärde sig grunderna rasande fort och som elvaåring uppträdde hon tillsammans med sin yngre bror Boris Faust som även han är professionell violinist idag.

– Jag har aldrig ångrat att jag började spela fiol. Det är ett instrument med en rik, extraordinär repertoar. Den passar underbart för kammarmusik, solo och symfoniska bitar. Självklart finns det andra vackra instrument som jag kan njuta av lika mycket, men fiolen passar mig bara bra.

Vad är det som gör en Stradivarius till ett sådant unikt instrument?

– De har ett mycket fascinerande ljud och finns i en otrolig mängd färger, nästan obegränsat vågar jag säga. Och de har mycket starka personligheter hos sig själva som instrument. En Stradivarius måste verkligen passa violinisten och det handlar främst om att göra sig vän med ett sådant instrument. Det är något som tar mycket tid och kräver mycket intimitet.

1996 flyttade hon till Paris. Främsta anledningen var att hon ville testa på att bo utanför Tyskland och så ville hon lära sig franska. Det blev totalt nio år i Paris. Idag bor hon tillsammans med sin man och tonårig son i Berlin.

Hur ser då en dag ut i Isabelle Faust liv?

– Många dagar ser ut så här: jag stiger upp tidigt och tar ett tidigt plan. Väl framme i staden för konserten försöker jag vila lite innan jag övar lite inför konsert. När jag är hemma gillar jag att laga mat, motionera och att sköta vardagliga hushållsuppgifter. Gå på en promenad och helt enkelt ha en ”vanlig” dag.

Hur många dagar om året befinner du dig på turné?

– Oj! Alldeles för många känns det som… alldeles för många.

Idag har Isabelle hela världen som sitt arbetsfält. Enbart i år, januari till mars, har hon besökt Norge, Schweiz, USA, Italien, Spanien, England och Holland. Efter besöket i Örebro blir det innan sommaren ytterligare ett besök i USA och Spanien. Schemat är verkligen fullt för Isabelle Faust.

För att kunna bli den violinist hon är idag har hon studerat för bland annat Christoph Poppen som är professor i violin vid Hochschule für Musik i Detmold i Tyskland och för ungraren Dénes Zsigmondy vid Hochschule für Musik beläget i tyska Mainz.

I samband med flytten till Paris vann Isabelle Paganini Competition och det var även i Paris som hon släppte sin första cd med kompositioner av Bartok. År 2004 blev hon utnämnd till professor i violin vid Berlin University of Arts.

Hur mycket övar du per dag?

– Detta varierar helt beroende på resor och konserter och repertoarplaner. Ibland har jag inte tid att röra fiolen på hela dagen, men för det mesta finns det konserter som spelas på kvällen och då försöker jag klämma in att öva varje ledig en minut.

Alla dessa resor gör att Isabelle uppträder och har spelat i en mängs konsertlokaler.

Vilken konsertlokal återkommer du mer än gärna till?

– Berlin Philharmonic Hall är för mig personligen där jag varit mest framgångsrik och dit jag gärna återkommer med någon form av repertoar.

På frågan om det går att leva på att vara violinist svarar Isabelle Faust undvikande. Men med ett så digert och flitigt turnerande och med så många uppdrag får var och en helt enkelt dra sina egna slutsatser. Musik är både Isabelle Faust liv och det som hon får sin inkomst från.

Vad står då överst på din bucket list musikaliskt?

– Svår fråga att besvara. Kanske är det att spela Schubert G-dur för kvartett med en grupp nära vänner och på en mycket speciell plats?

Vad finns på din Spotifylista?

– Jag lyssnar så sällan på Spotify. Är inget direkt fan av den tjänsten faktiskt. Jag föredrar hellre att sätta på en vinyl-LP som avnjuts tillsammans med ett glas vin i vardagsrummet. Kanske blir det lite Bach eller Duke Ellington.

Hur är det på den fronten för egen del? Finns det några inspelningar planerade i framtiden?

– Det finns många inspelningar planerade. Nästa inspelning som kommer ut på cd är ett samarbete med Schubertoktetten som spelar på tidstypiska instrument. Det är en mycket underbar, speciell grupp fantastiska musikervänner till mig.

Vad gör du själv om fem år från nu?

– Fortfarande spelar jag musik, och förhoppningsvis har jag inte blivit sämre violinist… och kanske spelar jag inte så många konserter per år.

Har du besökt och spelat i Örebro tidigare?

– Nej, det här blir faktiskt första gången och jag ser mycket ser fram emot att få spela med Kammarorkestern och dirigenten Thomas Dausgaard. Jag har bara hört positiva saker

På programmet 12 april:
Johannes Brahms: Ungerska Danser Nr. 2,4,9, 17 – 21 2,4,9, 17-21
Orkestrerade av Thomas Dausgaard

Jean Sibelius: Konsert för violin och orkester d moll op. 47

Paus

Antonin Dvorák: Symfoni Nr. 7 d-moll op. 70 (1884)

På programmet 14 april:
Albert Schnelzer: ”A freak in Burbank” (2007)

Johannes Brahms: Konsert för violin D-dur Opus 77

Paus

Johannes Brahms: Symfoni nummer 4 i e-moll Opus 98

Konserterna beräknas till 90 respektive 100 minuter.

Lördagens konsert inleds även med en konsertintroduktion innan konserten klockan 14.00. Till introduktionen är det fri entré.