Recension: Lamplight city

Text: Thomas Helsing
Posted 2020-12-21 in Kultur, Nöje

Lamplight city

Lamplight city
Application systems Heidelberg
(Ipad)
Betyg: 3/5

Grundislav games är kanske ingen spelutvecklare som får dig att dra efter andan eller hamra på refresh-ikonen samma dag som de ska släppa ett nytt spel. Bakom namnet döljer sig utvecklaren Francisco Gonzalez som tidigare varit involverad i ett par mindre indietitlar från Wadjet eye games, främst då det intressanta men ojämna “Shardlight”. Men hans ”Lamplight city” är något annat.

“Lamplight city” släpptes ursprungligen till dator för två år sedan och var då utvecklarens andra kommersiella spel under eget namn efter “A golden wake”. Spelet plockar mycket av tema och atmosfär från klassisk film noir men flyttar handlingen i tid tillbaka den viktorianska eran samtidigt som det är uppenbart att man även tagit ett kliv in i ett steampunkigt parallelluniversum. På förhand lät det som en spännande värld att få besöka, inte minst om man har goda minnen av steampunkinspirerade spel som “Bioshock” eller – ännu hellre – det gamla rollspelet “Arcanum”. Tyvärr drar man inte ordentligt nytta av den udda miljön vilket får ses som en miss.

I spelets prolog blir ens poliskollega och partner dödad av en udda inbrottstjuv som dessutom lyckas fly i tumultet som uppstår. När spelet börjar på allvar har vi hoppat framåt i tiden och vår stackars protagonist har fortsatt att arbeta som polis men lever på gränsen till galenskap då hans döda partner ständigt finns närvarande och pratar med honom. Det har Francisco vävt in på ett snyggt sätt genom att låta partnern ta över även berättarröstens roll.

“Lamplight city” är på gott och ont ett klassiskt peka och klicka-spel som klarat flytten över till surfplattan på ett stabilt sätt. Visserligen har det hela underlättats av att det inte finns några föremål att plocka upp och bära med sig. Istället ligger fokus på konversationer och de val man gör i dem, åtminstone i teorin. I praktiken drar de många och långa konversationerna ned på speltempot rejält och när valen är betydligt färre än förväntat så kan spelet stundtals kännas lite som påtvingad syssla att utföra.

Men, det är fortfarande ett spel med högt produktionsvärde (för att vara ett indiespel av i huvudsak en person) och det finns en intressant story här att följa – om man orkar hamra sig igenom alla dialoger, vill säga.

 

Här hittar du de senaste recensionerna

 

NYHETSBREV

Det senaste om Örebro. Direkt till din epost. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.