Läge för en guldförsäkring

Text: Peter Steen Christensen Foto: Pexels/Michael Steinberg
Posted 3 veckor sedan in Näringsliv

Casinotopp banner

En otrevlig global pandemi har medfört hälsorisker, begränsad frihet och arbetslöshet. Men den obekväma sanningen är att det är vår ekonomiska situation, som snabbt förvärrats ytterligare på grund av responsen mot denna pandemi, som kommer innebära ett väldigt tufft 2020-tal. Spänn fast era säkerhetsbälten och fundera på ifall det kan vara en idé med att köpa en försäkring redan innan huset börjar brinna på riktigt.

 

”Nyckeln är inte att förutse framtiden utan att förbereda sig på den” – Pericles, politiker i ”Folkpartiet” och ledde Aten till att bli den mäktigaste staten, 4-500 år före Kristus.

 

”Om du inte äger guld så vet du ingenting om varken historia eller ekonomi” – Ray Dalio, grundare av Bridgewater, världens största hedgefond.

 

Den överlägset största delen var indianer. Totalt bodde endast 160 000 människor i vad som bara två år tidigare var ett mexikanskt Kalifornien-område. Men när den schweiziska invandraren John Sutter började bygget av ett vattendrivet sågverk längs The American river i Coloma, med hjälp av snickaren James W Marshall i januari 1848, så visste de ännu inte att de skulle bli en stor anledning till att Kalifornien blev en riktig stat i USA två år senare.

De försökte hålla sin hemlighet för sig själva, men det var svårt. Snart seglade människor i sex månader runt Kap Horn för att komma dit. Andra seglade till Panama, vandrade rakt över kontinenten för att hitta en båt på andra sidan och segla vidare. De hårdaste av de hårda tampades med kolera och andra faror längs en 3 000 kilometer lång resa över land i jakt på ett förgyllt liv med rikedom och lycka.

Under detta år, 1848, landade de 4 000 första lycksökarna från hela världen till området. Året efter kom 80 000 och några år senare var det totalt 300 000 lycksökare på plats. Och om man nu lyckades komma fram hela vägen så började problemen på allvar – det var hårt arbete, primitiva förhållanden och ett enkelt ägg kunde kosta upp till 800 kronor. En av männen på plats skrev ner sina tankar:

”Det är en stor del synd och elakhet som pågår här. Stjälande, ljugande, svärande, drickande, spelande och mördande.”

Ungefär 50 år senare var det dags igen. Längre norrut, mycket längre. Vid en bäck senare kallad Bonanza creek längs Klondike-floden högt upp i Yukon, Kanada. Det var så långt bort i ingenstans att det tog tio månader för nyheten att nå övriga världen. Men när den gjorde det…

Skepp sjönk, överlastade med människor och utrustning. De som nådde hamn i sydöstra Alaska anade inte vad som väntade. Det var brutala förutsättningar. Branta berg, djup snö, floder man inte kunde passera och en kyla som kunde nå ner till minus 50. Det var omöjligt att få ett bad, eller ens byta kläder i månader.

Kanada uppmanade befolkningen att hålla sig borta, ett råd som många valde att låta bli att lyssna på. Mindre än en tredjedel av de över 100 000 männen som försökte komma dit nådde fram till sitt mål. Men Dawson city växte från 500 människor till 30 000. Och bara ett par år senare var det över. Få hittade lyckan. Många drog vidare till Alaska på andra sidan gränsen där ett nytt fynd skapade nyheter.

Detta var dock ingenting jämfört med Brasilien mellan 1690 och 1725 där 400 000 portugiser och 500 000 afrikanska slavar samlades i bergen runt byn Ouro preto som blev en av världens största. I mer modern tid, 1979, hittade en stackars bonde i utkanten av Amazonas något på sin tomt vilket gjorde att det inom fem veckor fanns 25 000 objudna gäster på och runt om hans mark och något år senare 100 000 människor som likt små myror grävde ett gigantiskt hål i jorden medan militären försökte hålla ordning.

Detta är små bevis på en historisk kärleksaffär med ett sällsynt grundämne som pågått i 5 000 år där människan har attraherats av dess skönhet, krigat om det, utsmyckat sig i det, gömt det, dyrkat det och varit besatt av det. Det finns liksom en anledning till att man vinner just en guldmedalj när man är bäst.
Guld är svårt att hitta, dyrt och arbetsintensivt att ta upp och så gott som omöjligt att förstöra. Förutom att det är tjusigt att titta på, att det symboliserar rikedom och har kulturella betydelser för mänskliga civilisationer runt hela världen är det dessa egenskaper som gjort att det har fått sin ekonomiska status och alltid behåller sin köpkraft genom åren.

 

“Det finns liksom en anledning till att man vinner just en guldmedalj när man är bäst.”

 

Trots att vi letat allt vi kan och trots all teknologisk utveckling så kan vi bara bryta motsvarande en liten kub med sidor mindre än fem och en halv meter stora per år (totalt sett genom alla tider blir kuben istället 21 meter per sida). Denna lilla årliga kub har dock ett samlat värde på 200 miljarder dollar.

Väl uppe på ytan är det, bevisat genom tusentals år, det enda som finns på denna planet som bibehåller sitt värde genom regn och rusk, solsken och sjukdom. Antika Grekland visste det, Romarriket likaså, varenda egyptisk farao och latinamerikansk inkaindian. Så jag är i gott sällskap.

Jag fick ett mail häromsistens från en bekant som berättade om hans sons uppsparade 25 000 kronor. Han ville höra om eventuella tips till en lågriskfond att placera dem i. Sonen vill inte bara ha pengarna på banken men samtidigt inte spekulera och utsätta sig för risk. Det låter såklart förnuftigt, och jag vill gärna hjälpa, men jag hade nog inget riktigt bra svar.

Först så ville jag poängtera att jag inte litar på någon som kallar sin fond för lågrisk. De flesta fonder vi kan välja genom våra banker är såklart diversifierade både geografiskt och branschmässigt men det är fortfarande alla ägg i samma korg (ok, det finns några realtillgångsfonder men det är mest fastigheter). Det är ett enda tillgångsslag – aktier, vilkas utveckling såklart ska spegla företagens och ekonomins närtida utveckling. Spelar ingen roll hur många olika företagsaktier som finns i en fond, de speglar alla – såklart med några individuella förutsättningar och skillnader – samma sak. Ekonomin och tillväxten. Naturligtvis går en del branscher bättre än andra, också i nedgång och hårda tider. Men, nej tack. Regel nummer ett – förlora inte pengar. Regel nummer två – följ alltid regel nummer ett.

Egentligen har man väl heller aldrig någon större lust att säga till andra var de ska placera sina pengar (ifall det nu inte råkar vara ens arbete) man blir liksom skyldig ifall det nu inte skulle utvecklas som man tror (förutom just ifall det är ens arbete, då kan man bara skylla på tiderna, på sjukdomar eller på ‘oförutsedda’ händelser).

Till min bekant och hans son svarade jag i alla fall, så ärligt jag kunde, att den säkraste, icke-spekulativa, investeringen skulle vara ett guldmynt. Guld behåller sin köpkraft och speciellt i dessa tider tror jag det skulle vara förnuftigt. Även om jag la till att det förmodligen inte är svaret de ville ha, det känns nog, för de flesta, en aning okonventionellt och nästan en smula skumt och halvkriminellt att kliva in på till exempel Tavex på Norrmalmstorg för att köpa sig en amerikansk Gold eagle för cirka en tjugotusing. Jag ser det dock som att köpa sig en ekonomisk försäkring.

 

“Regel nummer ett – förlora inte pengar. Regel nummer två – följ alltid regel nummer ett.”

 

Alla har förstånd nog att förstå att våra materiella tillgångar, våra hem, våra bilar och så vidare är exponerade mot viss risk så vi köper en försäkring mot detta. Dessa tillgångar representerar bara kanske 25 procent av vårt samlade nettovärde. Resterande del sitter i finansiella tillgångar vilket få verkar tycka att det behövs köpas en försäkring till. Detta är otroligt märkligt. Varför är en finansiell försäkring – läs guld – mer viktig idag än någonsin? Well, det man kan lära från historia är nog att människan inte lär sig något från historia. De lär bara genom personliga erfarenheter. Speciellt i närtid.

De senaste 40 åren har räntan gått från 20 procent ner till noll, demografin gjorde samtidigt att mer och mer kapital stoppades in på marknaden i form av pensionssparande och ovanpå det skapades en enorm kredittillväxt som har gjort att vi byggt upp ett historiskt skuldberg – både privat, för företag och för statsfinanser. Effekten har naturligtvis blivit att värderingen av finansiella tillgångar har gått rakt uppåt. Med den bakgrunden var det självklart och kunde inte vara annorlunda.

Men det är samtidigt klart och tydligt att de nästa 40 åren inte kommer vara likadana, vi kan inte gå från noll procent ränta till minus 20 procent. Demografin har vänt och går nu åt andra hållet – mer och mer pensionspengar kommer att plockas ut ur marknaden medan mindre och mindre kommer in, samt att skuldnivån har gått över gränsen från att vara produktiv till att bli destruktiv.

Tillväxten var nära noll redan innan Coronakrisen och världshandeln hade vänt negativ. Räntan redan nere på ingenting. En rävsax eller vad det heter. Så den där försäkringen borde plötsligt låta ganska attraktiv, vilket också många av de största investerarna förstått och agerat efter.

Men varför kallar jag guld för en försäkring? Jo, traditionellt när finansiella marknader skakar så vänder investerare till det säkraste tillgångsslaget som existerar (se före detta FED-medlemmen John Exters inverterade pyramid här nedan). Ingen regering kan trycka mer av det. Därför har förnuftiga människor förespråkat att tio procent av ens tillgångar alltid ska sitta i guld. Och med dagens situation är det förmodligen till och med förnuftigt att öka denna exponering.

 

 

Vad vill man helst äga? Guld, där mängden generellt ökar med 1 procent per år eller papperspengar där mängden, när det var som värst tidigare i år, ökade i en takt på nästan 30 procent per år. Vilket borde gå upp i värde och vilket borde tappa sitt?

Man pratar om att inflationen är död och jag tillhör i och för sig också deflationisterna – tekniska framsteg och skuldsättningen är bland orsakerna till deflationskrafterna just nu – men trots att inflationen sägs vara död så har Euron redan tappat 85 procent av sin köpkraft gentemot guldet sedan den skapades i 1999. Den amerikanska dollarn har tappat nära 99 procent av sitt värde gentemot guldet över en hundraårsperiod. Och detta är de starka pappersvalutorna. Skänk en tanke till turkarna, skänk två till argentinarna.

Nödhjälpen, som en del kallar den, uppgick till 7,6 biljoner (trillions på engelska) på världsplanet under det första halvåret i år. Alla länder och valutor deltar. Men statistiken säger nog ingenting för de flesta människor. Det är skrämmande siffror men man förstår det inte riktigt för att talen är så stora att man inte kan sätta det i perspektiv.

Vi backar bandet till finanskrisen och ser på siffrorna. Från den krisens inledning till mitten av 2010 skapade amerikanska Federal reserve först lite mer än en biljon dollar. Det vill säga tusen miljarder. En miljon miljoner. Det var mer pengar än vad som redan fanns på deras balansräkning totalt sett och tänkt att ‘stimulera’ marknaden när det inte längre gick att sänka räntan mer.

Nästa omgång trycktes, mellan slutet av 2010 och mitten av 2011, ytterligare 600 nya miljarder dollar som pumpades ut i systemet och när det var slut var, bland de logiskt tänkande, oron för konsekvenserna stora. Svaret på det vet vi inte än, problemet har flyttats framåt i tiden. Alla ekonomiska problem försöker våra beslutsfattande ekonomer – alla från den Keynesistiska skolan – lösa med mer och högre skulder. Tänk om du gjorde så med din privatekonomi, till slut skulle korthuset falla. Men vad som förståndiga ekonomer – de få som propagerar för att man ska försöka leva inom sina tillgångar – tyckte var orimligt höga summor vid finanskrisen bleknar idag.

I år, när det var som värst, ‘stimulerade’ USA genom att hitta på 600 miljarder dollar PER VECKA. De ville verkligen ta tjuren vid hornen den här gången och när det kom till den akuta arbetslöshetsersättningen, där man vid finanskrisen fick 25 dollar per vecka, har de i år istället kastat ut 600 dollar per vecka. 23 gånger mer. Vilket – tillsammans med den gratischeck på 1 200 dollar varje amerikan som inte tjänar över en viss nivå har fått – har bidragit till att alla förutom några få höginkomsttagare som förlorat sitt arbete har tjänat mer pengar i år än tidigare. Även om de förlorat sina jobb.

Mer statistik: Efter första kvartalet i år uppgick världens totala skuld till 258 biljoner dollar, motsvarande 392 procent av världens samlade BNP. Sedan dess har skulden ökat ännu mer medan BNP har krympt. Men man förstår ju inte. Hur mycket är en biljon liksom? Vem kan förstå hur stora dessa skulder är?
Låt oss se på tid som en förståelig jämförelse. En miljon sekunder sedan är 11 dagar sedan. Alla kan greppa det. En miljard sekunder sedan motsvarar 32 år sedan. Det är stor skillnad. En del av oss kommer ihåg 1988 så det är fortfarande relevant och förståeligt. Men en BILJON sekunder sedan var stenåldern. 32.000 år sedan. 30.000 år innan Jesus. Så länge sedan att det helt klart är utanför folks förståelse.

Det är där vi är med skulderna. De kommer naturligtvis aldrig kunna betalas tillbaka. Det vet vi med säkerhet. Men visst, folk behöver äta mat och ”naturligtvis ska vi stötta dem som har det svårt”. Men vem ska betala? Ingen ställer den frågan när de hör på nyheterna om så kallade räddningspaket. Det låter ju jättebra. Så vad kan dessa finansiella raketkirurger på världens centralbanker göra åt det?

Jo, de vill nog att pengarna, och skulderna, ska förlora sitt värde. Vad de åstadkommer är dock ekonomisk olikhet eftersom pengarna bara går åt ett håll vilket ger upplopp och social oro världen över, även om de som protesterar inte alltid förstått sammanhanget.

Raketkirurgernas nya giv heter MMT – Modern monetary theory. Well, först ska vi se ett kontantlöst samhälle – det vill säga samla alla djuren i fållan i väntan på slakt. Sitter allt kapital på kontot är det plättlätt att ge kontoinnehavarna negativ ränta. Det har redan börjat i en stor del av världen. Men det spelar kanske inte så stor roll för när de rullar ut MMT så kan regeringarna inte bara trycka pengar för investeringar i infrastruktur och så vidare, de kan också ge pengar till folket. Det låter ju jättebra. Vem röstar inte på det förslaget? Tänk att människor varit så dumma i så många år. Skatter och allt möjligt konstigt när man bara kunde hitta på pengar och ge till sina invånare utan några negativa konsekvenser. Att ingen tänkt på det lite tidigare?

 

 

Alla dessa åtgärder är led mot en slutgiltig uppgörelse om vår ekonomiska framtid, men först ser det ut att komma en hel del lidande. Har man inga finansiella tillgångar är det såklart inte lätt. Man har inte lika mycket att förlora i form av pengar men samtidigt så mycket mer att förlora då man är så beroende – tappar man sin intäktskälla så är det rullgardin ned.

Men vi måste också skänka en tanke till de stackare som har pengar. För det är inte heller så lätt, pengar kommer alltid dragandes med det stora problemet med var man ska göra av dem. Hur ska de placeras? Man vill helst inte ta någon risk, men samtidigt ser man gärna avkastning. Framförallt ska summan inte bli mindre, eller tappa i värde. Och det är just den poängen jag försöker kasta ljus på här.

”Cash is trash” som Ray Dalio sa under World economic forum i Davos häromsistens. Kapitalet ska nog inte sitta i kontanter. Sikta på något som behåller sitt reella värde. Dessa centralbanker jag pratat om har förresten i snitt ungefär tio procent av sina tillgångar i guld. Det finns såklart en anledning till det. De känner ju också till sitt eget spel, vilket kanske kan förklara att de själva varit stora nettoköpare de senaste tio åren (västvärlden de senaste tre). Egentligen är det ganska enkelt, eftersom inget land vill att deras valuta ska bli starkare så är det självklart att parkera sitt kapital i guld. Den simplaste investeringen för komplexa tider. Att det korrelerar väldigt bra med realräntan som nu är negativ är alltid en pekpinne. Sunt förnuft leder dig till guldet.

Någon med en stor dos sunt förnuft borde vara världens mest framgångsrika investerare Warren Buffet. Han, som tidigare frispråkig guldmotståndare, var en av de sista att kapitulera men 14 augusti blev det offentligt att han under andra kvartalet 2020 vände kappan efter vinden. Han sa det redan tidigare i år under Berkshire Hathaways presskonferens. Vad händer ifall USAs stadigt sjunkande ränta går ner under noll, som i Europa?

”Då måste man äga något annat än skuld. Jag har haft fel i min tro att man skulle kunna ha den utvecklingen vi har haft utan att inflation ska gripa tag.”

Och Warren som har suttit på en gigantisk summa pengar under lång tid för att han inte såg något värde på aktiemarknaden, har nu visat vad han tror om framtiden. Han har tydligt positionerat sig för stagflation. Han har förutom flygbolagen nu sålt det mesta inom finanssektorn. Hela hans position i Goldman Sachs är borta. 61,5 procent av positionen i JP Morgan likaså, samt 27 procent av hans aktier i Wells fargo. Istället?

Well, han har köpt aktier i Sumitomo som bland annat äger en massa silver och så köpte han en, liten för honom, position i världens största guldproducent Barrick gold. Sisådär 600 miljoner dollar. Och där många observatörer bara ser ytterligare en liten snöboll så ser jag början på en lavin. Nästa guldfeber blir inte i snötäckta berg i Kanada eller soldränkta dalgångar i Kalifornien. Den blir världsomspännande och kommer att växa i takt med att människor börjar förstå vad som händer i världen och varför.

 

NYHETSBREV

Det senaste om Örebro. Direkt till din epost. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.