Katarina Hansson lämnar sin post som kommunstyrelsens ordförande i Kumla

Text: Anders Björk Foto: Erik Widlund
Posted 2021-06-22 in Leva & Bo, Näringsliv, Örebro län

Katarina Hansson

I åtta år har Katarina Hansson (S) lett Kumla i sin roll som kommunstyrelsens ordförande. Men den sista juni slutade hon efter att på egen hand sagt upp sig.

 

Vi frågade henne varför?

– Jag har börjat känna att jag gjort det här länge nu, säger Katarina Hansson, intervjuad i sin bostad.

Katarina Hansson bor i ett radhus i norra delen av Kumla. En glad och nyfiken liten vovve med namnet Lexie hälsar välkommen i hallen och en titt i bokhyllan visar att Jan Mårtensson och Mari Jungstedt tillhör favoriterna att läsa.

Katarina är född och uppväxt i Harmånger som ligger i norra Hälsingland, norr om Hudiksvall. Hon utbildade sig där till barnskötare, jobbade på förskola, och började även att engagera sig fackligt.

– Jag hann dock med flera jobb dessförinnan. Jag har jobbat på pappersbruk, restaurang och gatukök och varit utomlands och jobbat. Så jag har gjort lite av varje, fastslår hon.

1995 flyttade hon till Örebro, vid 27 års ålder, efter att ha sökt och fått jobb på LO/SSU. Därefter träffade hon sina barns pappa, som bodde i Kumla, och 1997 gick flyttlasset för Katarina till Kumla.

– Första intrycket av Kumla? Jag tyckte att det var en lagom stad, inga avstånd att tala om och trevliga människor.

Omgående efter att Katarina flyttat till Kumla blev hon politiskt aktiv i kommunen och redan 2003 blev hon kommunalråd. Kommunstyrelsens ordförande hette då Dan-Åke Moberg.

– Han hade ett stort hjärta och ömmade mycket för de som hade det tufft i samhället. Han frågade alltid hur någon mådde. Sen är han ju slängd i käften och det har inte gillats av alla, men jag lärde mig mycket av att jobba med Dan-Åke.

Socialdemokraterna har alltid varit ett parti som lett politiken i Kumla och efter tio år som kommunalråd var det 2013 dags för Katarina Hansson att överta stafettpinnen som kommunstyrelsens ordförande.

 

Hur har du utvecklats i den rollen sedan dess?

– Jag tror framförallt att jag ökat min förmåga och kunskap att se saker i ett vidare perspektiv. Ofta är det inte så svart eller vitt inom politiken som många tror utan det är många sidor att ta hänsyn till i frågor som ska bli till en helhet. I den roll jag har så är man lite i ett helikopterperspektiv som hovrar ovanför.
De två senaste mandatperioderna har Socialdemokraterna styrt Kumla ihop med Moderaterna. Två partier som oftast ses som varandras motpoler. I alla fall utanför Kumlas gränser.

 

Skiljer sig inte ideologierna allt för mycket även här i Kumla?

– Mycket handlar om kemi och sen kanske vi på lokal nivå har lättare att kompromissa i frågor istället för att hamna i låsningar. Det är viktigt att frågor förs framåt och att det inte blir stillestånd.

Något det skrivits mycket om i Kumla de senaste månaderna är skadegörelse och stök. Många bilägare har fått däcken sönderskurna och SJ har gjort ett hårt utspel och hotat att inte stanna tågen vid stationen på grund av för mycket stök kring resandet genom Kumla.

 

Hur stor del av det ansvaret ligger på Kumla kommun?

– När det gällde SJ fick vi veta i slutet av januari att de hade problem på sina tåg och då sade de samtidigt att de haft problem hela hösten. Naturligtvis kollade vi då med polisen om det fanns anmälningar, men det fanns inga. Och om man inte vet något är det oerhört svårt att agera. Hade SJ berättat tidigare att de här problemen fanns hade vi självklart hjälpt till. Men vet vi inget så går det inte att agera, så enkelt är det.

Kontentan efter SJ:s hot om tågstopp, som gav uppmärksamhet långt bortom Kumla, blev i alla fall att ett par patrullerande väktare skaffades, som snart byts mot ordningsvakter. Dessutom ska man lägga pengar på att få upp mer kameror, få bättre belysning, och konst i tunneln. Det sista anses som en åtgärd som kan bidra till en lugnare miljö.

– Vi vill genom det skapa ett offentligt rum där folk vill röra sig. Ju fler människor med snälla avsikter som rör sig kring en plats desto bättre.

 

Tror du konsten spelar någon roll för brottsbekämpandets skull. Många av brotten har skett sent på kvällen och under natten. Då kanske ändå inte så många är där för att njuta av konsten?

– Det finns forskning som visar att människor trivs bättre i miljöer med konst. Oavsett vilken bakgrund människor har ska de få mötas av konst. Så konst kommer vi fortsätta satsa på, det är ju dock bara en del i det hela. Sen är det ju också så att brottslighet ska alltid bekämpas av polisen. Det är inte kommunens uppgift och det är väldigt viktigt att komma ihåg. Det är också därför vi jobbar ihop med polis, näringsliv och fastighetsägare för att belysa de problemområden vi har. Något som bland annat bidragit till att inbrott och skadegörelse överlag minskat markant.

Att hindra folk som går ut nattetid och skär sönder bildäck är dock inte det enklaste, oavsett åtgärder.

– Jag blir så förbannad över sånt, att ge sig på andras egendom och förstöra, bara för att. Det är lite klurigare att freda sig mot, men vi hoppas att polisen kan lösa det.

 

Andra partier har i flera år sagt att de velat ha ordningsvakter i Kumla. Har ni varit naiva som inte hörsammat det?

– Nej, jag tycker inte att vi varit naiva. Vi har tillsatt vakter när vi sett att det behövts och vi är i ett sånt läge nu när vi har sett att otryggheten bland medborgare ökat i olika mätningar som Kumla kommun gjort.

Den 1 februari aviserade Katarina Hansson, via sin Facebook-sida, att hon kommer sluta som kommunstyrelsens ordförande. Hon blir kvar till sista juni och till dess ska en ersättare hittats.

 

Känner du dig klar med Kumla?

– Jag känner mig inte färdig med politiken. Men jag har nog börjat känna att jag har gjort det här länge nu. Jag har varit kommunalråd i 18 år och kommunstyrelsens ordförande i åtta. Att vara kommunstyrelsens ordförande betyder att man hela tiden är redo, året runt. Det är ett jätteroligt uppdrag, men det är klart att det tär också. Sen finns det andra människor inom partiet som vill framåt och ha mitt jobb också.

 

Känner du dig i vägen?

– Nej, det gör jag inte. Men jag vill att fler ska få den möjligheten som jag har haft. Jag känner att jag gjort mycket och varit med om mycket och haft väldigt kul och man ska ju sluta när det är som roligast.

 

Har du något annat klart, eller vill du inte säga det?

– Nej, jag har faktiskt inget klart. För min del har det känts viktigt att inte söka andra jobb under tiden. Men det är klart att jag har en känsla om vad jag vill jobba inom framöver.

 

Och vad är det då?

– Jag har ju inte stängt alla dörrar till politiken, det finns olika nivåer och det kanske skulle vara spännande med region eller rikspolitiken. Sen är jag väldigt aktiv inom folkbildningen och är bland annat ordförande i Örebro läns bildningsförbund. Folkrörelse och folkbildning tycker jag är jätteroligt.

När Katarina aviserade att hon skulle sluta gjorde vi en rundringning till övriga partier i Kumla. Det var då en sak som stack ut i svaren. Även om det finns partier som inte delar den politik hon står bakom hyste alla svarande respekt för hennes sätt att vara.

– Jag har väldigt svårt för att läsa om mig själv, och även se och höra mig själv. Så jag har faktiskt inte läst det, även om kollegor sagt att jag borde göra det eftersom jag skulle bli glad då. Men det var alla fall jätteroligt att höra. Jag tycker det är himla viktigt att skilja på sak och person och har alltid uppmuntrat till att vi ska visa respekt för varandras åsikter. Sen är det klart att det ändå finns partier som man inte vill samverka ihop med på grund av deras ideologi.

Finns det då några sämre egenskaper hon dras med?

Hon anser sig ofta prata för fort. Vara jättedålig på att komma ihåg namn. Och viljan att kompromissa, som hon ju egentligen ser som en styrka, tror hon också kan ses av andra som ett svaghetstecken ibland – ”att blotta strupen” – som hon själv uttrycker det.

 

Hur tror du att du kommer känna när du slutar sista juni?

– Det är tråkigt att sluta i en pandemi. Att inte få vara på Stadshuset med politiska kamrater och tjänstepersoner och få till ett riktigt avslut. Ska jag bara slå ihop datorn här hemma, lämna in nyckelkortet och sen är det över?

– Det kommer säkert bli en tomhet att inte vara så efterfrågad längre. Samtidigt blir det skönt att lämna över ansvaret till andra och veta att det kommer inte hända saker som jag måste reagera och agera kring.

 

Har du jobbat mycket hemifrån under pandemin?

– Sedan mitten av oktober i stort sett varje dag. Helt ärligt tycker jag det är skittråkigt! Jag är en människa som gör mig bäst ihop nära med andra. Det är klart att vi pratar via datorn, men det blir platt. Men även om jag tycker det är trist är det ändå självklart viktigt att jag och alla gör sitt så vi tar oss igenom det här tillsammans, avslutar Katarina Hansson.

 

 

Fem frågor till Katarina Hansson

DRÖMRESA?

– Indien, att åka dit på en yogaresa.

CIVILSTATUS?

– Lyckligt skild, två döttrar i övre tonåren.

FINNS DET NÅGOT FÅ VET OM KATARINA?

– Jag har nyligen köpt en husbil.

ÄR DU TÄVLINGSINRIKTAD?
– Inte alls. Jag spelade basket som ung i Harmånger och till slut sa tränaren till mig att jag måste kämpa för att vinna. Jag tyckte det var viktigare att alla var med och hade roligt.

FINNS DET NÅN PERSON DU BEUNDRAR?

– Astrid Lindgren. Hon ger tjejer en styrka med sin kaxiga attityd i sina böcker. Sen finns det ingen som jag har läst som kan förklara döden så fint som hon gör i sin bok ”Mio min Mio”.

 

NYHETSBREV

Det senaste om Örebro. Direkt till din epost. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.