Nationella skyddsinsatser – ett företag i en starkt ökande säkerhetsbransch

Text: Pelle Blohm Foto: Jennifer Glans
Posted 2019-11-01 in Leva & Bo, Näringsliv

säkerhet

Nationella skyddsinsatser är ett företag som erbjuder tjänster kring säkerhet i en starkt ökande bransch. Företaget tillhandahåller skräddarsydda lösningar från utbildning, rådgivning och riskbedömningar till operativt stöd som omfattar skyddat boende med psykosocialt stöd och krishantering. Företaget verkar i ett samhälle i stark förändring när det kommer till säkerhetsfrågor, både fysiska sådana och de som handlar om IT- och sociala medier.

 

Ni mötte Carl i en tidigare intervju, den före detta livvakten som skulle varva ner, bilda familj, men råkade ut för en hedersrelaterad attack där han fick flera skott i sina ben och frätande syra kastad över ansiktet. Under den intervjun som pågick i över två timmar pratade vi om saker som inte fick plats eller som inte passade in i det personporträttet.

Det handlade om säkerhet – personsäkerhet, företagssäkerhet, ett förändrat landskap inom kriminalitet och samhällets utveckling där polisers resurser är knappa med följden att de inte hinner med och den privata säkerhetsbranschens utbredning där ordningshållningen i våra storstäder redan nu till stora delar är kommersiell.

Carl jobbar för Nationella skyddsinsatser men den här artikeln ska inte i första hand handla om det företaget utan mer om vårt samtal och hur samhället och branschen ser ut idag och vad vi kan förvänta oss av framtiden. Allt enligt Carl och hans erfarenheter från livet på insidan där han både varit brottsoffer och den som ska skydda hotade och trakasserade personer och företag.

En säkerhetsbransch som har exploderat. Jag frågar Carl om varför det blivit så, vad tror han är anledningen?

– Det är en kombination av många saker, säger han. Media vet ju att det som skrämmer säljer. Media är bra på att visa vad som händer, ibland lite för mycket, ibland för lite. Samtidigt som många tror att beslut som tagits under en lång tid ibland varit misstag. Det handlar om omorganiseringar, politiska beslut de sista 20–25 åren som gjort att vi är där vi är.

 

Den här otryggheten som många verkar känna vad säger du om den?

– Den upplevda otryggheten är hög på flera håll och den faktiska säkerheten är också ofta hög i många kategorier, medan de i vissa andra kategorier är ganska dåliga. Men den upplevda otryggheten är nog högre än någonsin. Kanske med goda skäl i vissa hänseenden och felaktiga i andra.

 

Du har tidigare pratat om internet och all osäkerhet som finns där?

– Ja det är väldigt lätt idag att kunna nå och påverka en annan människa, att med något knapptryck kunna skriva ut sina negativa tankar eller hat. De som finns i media eller organisationer som står för negativa besked mot människor. Dom har ibland en jäkligt jobbig arbetssituation idag. För du har väldigt svårt att gömma dig.

 

Hur tänker ni när ni jobbar med de frågorna?

– Om du har en sådan arbetssituation att du ibland får klä skott för negativa besked kan du få utstå trakasserier, våld eller hot om våld då bör man se över sin säkerhet regelbundet. Se över sin exponering bland annat. Vissa kan kanske inte det utan måste ha en offentlig profil. Men då kan du få bekymmer och bör ha en beredskap för det.

 

Hur menar du då?

– Står du för negativa besked eller friktion mot en värld som jobbar med otillåten påverkan då är du ganska ensam när det händer. Mer och mer de sista åren så ser vi att säkerhetsansvaret hamnar på den enskilda individen själv. Det blir ditt ansvar att hantera om du har en hotbild på dig, du kan långt ifrån alltid förlita dig på någon annan.

 

Pratar du då om personer på höga positioner eller privatpersoner?

– Alla, gemene man, oavsett om du är i näringslivet, om du är kommunpolitiker, eller en vanlig Svensson. Säkerhetsansvaret hamnar oftare på dig själv nu. Händer det någonting, till exempel ett adekvat hot mot dig. Då är risken ganska stor att du står där ensam och då blir allt upp till dig själv i slutändan.

 

Det här känner inte människor generellt till menar du?

– När människor från näringslivet hamnar i dessa situationer, och vi träffar ganska många, så blir många lika förvånade, bestörta över att det är så här.

 

Vad kan man göra kring säkerhet då?

– Beroende på vad som hänt eller vad situationen är så finns flera vägar att gå. Det är där vi kommer in för att hjälpa till, där 40 procent är sakkunskap och 60 procent är hur vi anpassar lösningarna till din egen eller ditt företags situation. Men det börjar oftast först med polisanmälan och lämna all information du har för att sedan ta emot den hjälp som finns där men beroende på situation så kan den bli begränsad. Hos Socialen, som ofta har betalningsansvaret, så finns det beroende på situation hjälp att få. Men är du då till exempel en mellanchef i näringslivet så kan det bli svårare och du får själv betala om du inte har en bra arbetsgivare som står bakom dig. Men det är tyvärr inte alltid så. Du hamnar ofta i ett Moment 22. För när du väl sitter där med dåliga val och den starka otrygghetskänsla som brottsutsatta lever i så önskar de ofta att de vetat detta tidigare så att de gjort mer för att inte hamna där.

 

Är det här du och Nationella skyddsinsatser kommer in i bilden?

– Ja, vi brukar försöka få komma ut och prata innan något hänt och få företag att jobba förebyggande med säkerhet innan det händer. Där vårt mål är att bygga en säkerhetskultur och göra dem självständiga så fort som möjligt. Företag och organisationer som en gång har drabbats av en kris har alla en sak gemensamt. De jobbar förebyggande idag. Oavsett om det handlar om IT- eller personsäkerhet. Har det redan hänt något kommer vi in och krishanterar med allt som kan tänkas behövas beroende på situation såklart.

 

 

Man hör mycket om nätbedrägerier och andra säkerhetsfrågor kring IT idag. Hur ser du på det?

– Det har gått så fort och företagen har inte klarat av att hänga med. Cyberhoten blir alltmer komplexa och kostnaden för en attack kan bli katastrofal. Under 2018 drabbades närmare hälften, eller 49 procent, av 100 stora bolag i Sverige av cyberattacker. Sveriges transparens med offentlighetsprincipen kombinerat med denna teknikutveckling blir en olycklig kombination. Vi måste ändra vårt ’mindset’ från ”hoppas det inte händer” till ”vi antar att dom redan är inne i våra system och istället fokusera på hur fort vi kan hitta dom och göra motåtgärder”. 

 

Berätta hur du ser på situationen kring säkerhet idag och hur du tror det blir framöver.

– Att se säkerhet på en helt annan nivå och börja jobba förebyggande kommer att vara vedertaget både privat och i näringslivet. Privata marknaden kommer att öka och såklart regleras och kontrolleras mer vilket vi välkomnar. Idag får de brottsutsatta ta den värsta smällen både under brottet såklart, men också efteråt, vilket är orättvist men så ser det ut.

 

På vilket sätt? 

– Om du är brottsutsatt, som våld i nära relationer till exempel, då får de som gör brotten sitta frihetsberövade en ganska kort tid eller kanske inte alls. Medan den brottsutsatta får utstå själva brottet men ofta även straffet genom att till exempel behöva flytta till hemligt boende under en lång tid. Man kanske inte alls kan flytta hem, man kan inte träffa vänner eller släkt och såklart inte längre vistas på sociala medier alls och så vidare i ett digitalt utanförskap, skulle man kunna säga. De kan inte alltid söka vilka jobb de vill och får ett väldigt begränsat liv. Kanske hela sitt återstående liv. Medan de som gör brotten får fortsätta gå omkring i sin hemstad och göra som de vill.

 

Ser du inte några problem med den privata säkerhetsbranschens ökning, att staten tappar kontrollen när privata företag tar över så känsliga områden?

– Jag tror det måste bli så för det finns ingen annan väg att gå. Precis som på andra marknader där det blir mer kommersialiserat. Dock med reglering. Redan idag är som sagt ordningshållningen i storstäderna till stor del kommersiell. Vi behöver varandra och måste hjälpas åt på alla håll och kanter.

 

NYHETSBREV

Det senaste om Örebro. Direkt till din epost. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.