Låt idrotten tillsammans med näringslivet ta över Eyraområdet

Text: Olle Anfelt Foto: Wikimedia commons/TS Eriksson
Posted 2019-11-18 in Leva & Bo, Näringsliv

Eyrafältet

Ledarskapscoachen Olle Anfelt skriver återkommande krönikor och åsiktstexter i tidningen Marknad Örebro och här på Totally Örebro.

 

Under ett drygt år har en utredning gjorts på hur idrottsarenorna i centrala Örebro nyttjas och hur de kanske kan nyttjas än effektivare i framtiden. Runt 50 miljoner om året kostar det örebroarna att hålla igång detta område för framförallt tävlingsidrotten.

 

Området sträcker sig från bandyhallen i öster till Eyrabadet i väster. Ett unikt område som ligger mer eller mindre mitt i stan. Eyraområdet, som bebyggts rejält under de senaste 20 åren men där de klassiska arenorna står kvar. Eyravallen invigdes 1923 och firar om ett par år 100. Idrottshuset invigdes 1946 och byggdes till 2011. Bandy- och ishockeyytorna kom till under 1960-talet och har sedan byggts in och om vid flera tillfällen. Eyrabadet tillkom också under 1960-talet. Så det är ett anrikt område med stark identitet kopplat till örebroarna. Men också ett område med begränsningar och som har svårt att hänga med i arenautvecklingen som pågår runt om i landet.

Utredningen som nu presenterats visar på just detta. Arenorna på Eyrafältet är lämpade för det de är byggda för, men inte för så mycket annat. Kan de konverteras till andra evenemang? Allt är visserligen möjligt men är det rimligt att ha konserter, festivaler, mässor eller andra större evenemang på området? Nej.

Med det konstaterandet gäller det istället att fundera på hur idrotten själva kan nyttja arenorna på ett ännu bättre sätt. Så samtidigt som arenorna har sina begränsningar utgör de tillsammans ett unikt område med potential för just det de är byggda för.

Utmaningen är snarare att Eyraområdet, i folkmun fortfarande kallat Eyrafältet ibland men det är ju knappast ett fält längre, är väldigt uppdelat mellan de olika arenorna och idrotterna. Givetvis behöver respektive idrott sin arena men därutöver borde området präglas av större samordning och samverkan. Alla idrotter har till exempel behov av bra idrottsmedicinskt stöd och självklart borde det finnas på Eyraområdet.

Det är inte rimligt att tro att Örebro inom överskådlig tid ska bygga någon ny stor multiarena, önskemål som framförs här och var. Lösningen är att acceptera det befintliga och att utveckla det. Samt kräva en betydligt bättre samordning och samverkan mellan alla parter på området. Genom åren har några sådana initiativ tagits men inte lett till något större. Ett par starka klubbar dominerar på området och trots vissa försök så har inget djupare samarbete kommit igång.

Samtidigt är det den enda rimliga vägen. Ska då Eyrafältet fortsätta drivas i kommunal regi? Om man konstaterar att den ekonomiska situationen för kommunen omöjliggör större satsningar på annat än kommunens kärnverksamhet så krävs andra lösningar så att Eyrafältets arenor kan fortsätta utvecklas utifrån de förutsättningar som området och arenorna ger. Men sannolikhet krävs då andra lösningar från engagerade människor med stort idrottshjärta och förmåga att utveckla och genomföra idéer.

Låt därför Eyraområdet utvecklas genom andra modiga driftsformer där Örebros väldigt idrottsintresserade näringsliv tillsammans med idrotten själv ges möjlighet att ta över. Det är den rimliga slutsatsen av utredningen när Örebro kommun står för andra väldigt stora utmaningar som tillväxtkommun. För att säkra att Eyraområdet fortsätter utvecklas och uppdateras krävs engagerade och kunniga människor. Det finns gott om sådana personer inom Örebros näringsliv och idrott.

 

NYHETSBREV

Det senaste om Örebro. Direkt till din epost. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.