Nålen, ballongen och kristallkulan

Text: Peter Steen-Christensen Foto: Pexels
Posted 4 veckor sedan in Leva & Bo, Näringsliv

Casinotopp banner

40 miljoner amerikaner blev arbetslösa på tio veckor. Demonstrationer och upplopp i 150 städer. Usa:s BNP förväntas sjunka med över 50 procent under andra kvartalet. Samtidigt tickar aktiemarknaden tydligen lyckligt ovetande tillbaka upp mot sin tidigare topp. Här några stödord till att kartlägga den ekonomiska framtiden.

 

Det är förmodligen inte sant men det har ju alltid sagts att han, vem han nu än var, tog från de rika och gav till de fattiga. På julafton är han en räv, i verkligheten var han förmodligen flera personer – kanske Robert Hod från York som inte kunde betala en skuld och blev ”fredlös”, kanske Robert Locksley, en bonde som ansågs fredlös efter en tjuvjakt eller så var det Gilbert Robynhod från Sussex. Trots att namnet florerade redan innan så är kanske dagens bild av Robin Hood mest färgat av Wat Tyler och böndernas uppror han ledde mot kungamakten 1381. Det handlade om människors lika rättigheter men upproret krossades blodigt och ordningsmakten spikade upp Wat Tylers huvud till allmän beskådning på London Bridge.

Och så var ordningen återställd.

Idag har Robin Hood gett namn till en internetmäklare i Usa som tagit enorma marknadsandelar för att de inte tar några avgifter eller courtage för att handla på börsen. De har blivit den lilla spekulantens föredragna mellanhand för deras affärer. Det är samtidigt inte bara ett fantastiskt tidsdokument utan framförallt en bra temperaturmätare på folks aptit och syn på investeringar och risk.

Trots att Robinhoods trading-plattform slutade fungera ett par dagar i mars när kaoset härjade som mest så har denna trading-app på din smartphone lyckats knyta till sig långt över tre miljoner nya kunder under krisen. Robinhood och ett par andra liknande mäklare utan avgifter ökade sin kundbas med 170 procent under första kvartalet och ytterligare en massa procent under april och maj. När amerikanerna låstes inne skulle alla plötsligt spekulera på börsen. På propagandakanalen CNBC proklamerades det som vanligt att man skulle köpa aktier då nedgången gjort dessa otroligt billiga (nja, kanske i jämförelse med någon månad tidigare).

Tiderna är som ett eko från slutet av 1990-talet där folk sa upp sig från sina arbeten för att bli daytraders då det var “så enkelt att tjäna pengar på börsen”. En sinnesstämning som uppstår efter långa expansioner, den senaste vi haft var på 129 månader innan det abrupta slutet och den på 1990-talet var på 120 månader – dessa två är de klart längsta cyklerna vi sett, över dubbelt så långa som genomsnittet. Vid IT-bubblans krasch så hade 56 procent av de som ägde aktier köpt sina första aktier under 1990-talet och en tredjedel under de senaste fem-sex åren. Dessa aktiespekulanter hade aldrig sett en nedgång.

Lätta pengar och drömmar om rikedom över en natt lockar tydligen fortfarande. Gissningsvis så är den stora merparten av dessa nya konton hos Robinhood millennials, sådana som inte investerat tidigare. Undersökningar visar också att när den gemene amerikanen fick en check i posten med cirka tiotusen kronor så använde en väldigt stor del av dem delar av detta kapital till spekulation på börsen. Men skillnaden från sena 1990-talet och i inledningen av 2000-talet är att vi då hade internetrevolutionen, så man kan på sätt och vis förstå euforin även om värderingarna var helt ‘bananas’. Nu har vi som motsats haft en depressionsliknande miljö men trots det har aktiepriserna efter börsernas bottennotering i mars vandrat spikrakt uppåt igen med de sämsta ekonomiska data som registrerats i allas vår livstid som bakgrund.

Men det är ju bara tillfälligt sägs det. Nu öppnar länderna upp, Coronakrisen är över och allt återgår till det normala?

Nja, alla som är någorlunda ekonomiskt bevandrade och pålästa förstår att så inte är fallet. Coronakrisen var nålen. Inte ballongen. Skuld- och kreditbubblan som blåsts upp sedan den så kallade ”finanskrisen” hade nått en nivå som är väldigt svår att riktigt förstå. Och denna bubbla har blåsts upp ännu mycket större genom de så kallade ”hjälppaketen” mot krisen. Var kommer dessa pengar ifrån, liksom?

 

 

Samtidigt som de unga massorna på Robinhood har tjänat otroliga procent – motsvarande vanligtvis flera års avkastning – på bara ett par månader (förutsatt att man kom in på botten vill säga) så har många investeringslegendarer klivit av tåget. Carl Icahn, god för 150 miljarder kronor eller något sådant, sålde Hertz på botten. Ifall Robinhood-gänget plockade upp hans aktier där nere har de tjänat nästan 400 procent. ”Ta från de rika och ge till de fattiga” eller hur var det?

Warren Buffett sålde alla sina flygbolagsinvesteringar. American Airlines har gått upp nästan dubbelt sedan dess. Men vad Icahn, Buffett och ytterligare en absolut investeringslegendar som Stanley Druckenmiller menar är att vad som länge ansågs vara riskfri ränta, har vänts på huvudet. Välkommen till räntefri risk. Har du lust att satsa pengar på det?

Nu skall sägas att företags intjäning egentligen inte driver aktiemarknaden på kort sikt. Likviditet gör. Centralbankerna har responderat aggressivt. Usa ”hittade på” 75 miljarder dollar per dag när det var som värst, nu skapar de bara fyra miljarder per dag. Världen som helhet har ur tomma intet skapat enorma summor (säg dryga 10 eller till och med 20 triljoner dollar beroende på vad man räknar med) för att försöka hålla näsan över vattnet – men trots det så ersätter det inte ens det kapital som sugits ut ur ekonomin när de ekonomiska hjulen har punkterat och tvärstannat. Därför innebär inte detta världshistoriska ekonomiska experiment någon hyperinflation eller ens inflationsmålet på två procent (inte än) eftersom den så kallade ”omloppshastigheten” – hur fort pengar, eller vilken krona som helst, cirkulerar i ekonomin – helt har stannat upp (och det var extremt lågt redan innan Coronaviruset slog till).

Inflationen är ett stort spöke de inte kan göra något åt och möjligtvis vad som till slut kommer sätta vår värld i ett depressionsliknande stadie när det väl kommer hand i hand med stagnerande tillväxt, men mot de starka deflationskrafterna som råder för tillfället menar centralbankerna att de har ett botemedel. Detta är alltså att fortsätta trycka nya pengar och stoppa in i systemet. Skapa nya skulder (för att försöka lösa problemet med för stora skulder – vi kan ju träffas här om något år och se hur det gick).

Först ska man veta att vi gick ur 2019 med en världsekonomi som var extremt sårbar. Under förra året hade vi inte bara sett den mest pålitliga recessionsindikatorn – en inverterad räntekurva – vi hade också en skuldsättning, för länder, för privatpersoner, och för företagen som jämfört med BNP exploderat till de klart högsta nivåerna någonsin. Redan förra året såg vi bland de stora börsbolagen en recession i förhållande till deras vinster. 70 procent av en annan konjunkturmätare, världens inköpschefsindex, var negativt.

Europas motor Tyskland gick in i, eller stod på kanten till, en recession. Och så kanske mest signifikativt – världshandeln som typiskt går upp fem procent eller dubbelt så mycket som BNP-tillväxten på årsbasis gick faktiskt ned 2019. Detta var bara tredje gången med nedgång sedan 1980 varav de andra gångerna var under djupa recessioner – 1982 och 2009.

Detta var alltså förra året. Sedan kom Corona. Alltså, nålen som prickade hål på ballongen. Och vad händer under lågkonjunktur? I nyare tid har de tre värsta recessionerna sedan kriget sänkt inflationssiffran med i snitt 4,3 procent. Nu startar vi på en officiell inflation på 1,7 procent och har förmodligen en värre nedgång än de tidigare tillfällena. Så vi borde logiskt hamna en bit under noll, det vill säga deflation. Trots alla de ”nytryckta” pengarna.

Det handlar såklart lite om hur man mäter, vissa konsumtionsvaror går ju upp. Mjölk, kött eller vad det nu är blir dyrare, försörjningskedjor har brutits och kommer inte fungera lika smärtfritt som tidigare – guld har såklart varit starkt under krisen, men ris är den råvara som gått bäst. Det kommer bli svårare att få tag på vissa saker, så där kommer vi se ‘inflation’, visst.

Men ekonomin har stannat upp, vilket talar för deflation. Produktivitet har försvunnit. Arbetslöshet går upp. Löner går då ner. Trots att länder ‘öppnar’ igen betyder det inte att allt går tillbaka till att vara som tidigare. Krisen kommer ändra folks konsumtionsvanor. Att spara för eventuella framtida problem blir vanligt igen. Och så har vi skuldberget.

 

[Usa] får låna fyra kronor av framtida intäkter för att få en krona i tillväxt nu. Det låter som en dålig idé.

 

Alla ekonomiska studier visar att skuld kan skapa tillväxt, vilket är tjusningen med det. Men när skulden kommer upp till 50 procent av BNP så har det en annan inverkan. Och redan när det kommit upp till 60 procent är det klar negativ inverkan på tillväxten. Vid 70 procent än värre. Uppe på 90 procent skuld till BNP så har tillväxten tappat en tredjedel. I Usa låg de på 107 procent skuld till BNP i slutet av 2019.

Varje ny krona i skuld skapade bara 40 öre i tillväxt.

I år kommer deras skuld (som har gått upp) till BNP (som har gått ner) hamna på minst 130 procent. Varje ny krona i skuld kommer bara generera kanske 25 öre i tillväxt. De får låna fyra kronor av framtida intäkter för att få en krona i tillväxt nu. Det låter som en dålig idé. De kan inte komma loss. Men de kommer kämpa emot, och deras enda verktyg är att spruta in mer kapital som ska stimulera finansmarknaden. Likviditet regerar, så därför kan man se uppgång på aktiemarknaden innan verkligheten till slut kommer ikapp.

Problemet vi har är väldokumenterat genom århundraden. David Hume skrev 1752 att ”när ett land har belånat alla sina framtida intäkter så faller landet genom nödtvång in i stillhet, matthet och impotens”. Han hade tittat på alla fall tillbaka till Mesopotamien och Romarriket och sett vad som fortfarande är sant idag. Lagen om minskande avkastning.

Tankesmedjan McKinsey har på 2010-talet tittat på samma problem. De hittade 24 fall i utvecklade ekonomier med extrem överbelåning sedan år 1900. Konklusionen var att i alla dessa fall tvingades problemet till slut lösas med sträng sparsamhet. Tänk på skuldsättning som att leva över sina tillgångar, så för att lösa problemet måste man först sluta med det och sedan betala tillbaka. Antingen på riktigt, eller genom inflation. Det är det få som har lust med. Därför blir problemet större och större i takt med skulderna.

Så sammanfattningsvis så ser vi nu sjunkande världshandel. Brutna försörjningskedjor. Protektionism. Handelskrig. Deglobalisering. Populism. Geopolitiska problem. Sociala problem. Massdemonstrationer. Tal om revolution. Eftersom gapet mellan rika och fattiga ökar i västvärlden så handlar demonstrationerna precis som på Robin Hoods tid om människors lika rättigheter. Frågan är vems huvud som till slut spikas upp på en bro till allmän beskådning den här gången? En ledare av revolten, som i fallet Wat Tyler? Eller någon av de ansvariga till de ekonomiska problemen?

 

SÖK

NYHETSBREV

Det senaste om Örebro. Direkt till din epost. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.

Marilyn MPU
Nyhetsbrev
Norges Casino banner desktop
Forbrukslan banner desktop
Svensknätcasino-desktop_banner
casino online utan svensk licens
Casino m svensk licens 20/21

NYHETSBREV

Det senaste om Örebro. Direkt till din epost. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.