Örebro Violinateljé firar 20 år

Text och foto: Ulf Hjelting
Posted 1 månad sedan in Kultur, Musik, Näringsliv

Örebro violinateljé
Casinotopp banner

Platsen är Ringgatan i Örebro i höjd med Karl Johans park. Det är här som vi hittar Samuel Casco och Örebro violinateljé. Totally Örebro har träffat honom för att prata företagande och hur det är att livnära sig på att bygga och restaurera stråkinstrument.

 

Det är lätt att i all hast missa att det faktiskt finns en musikaffär även på väster i Örebro. Dock hittar du varken elgitarrer, basar, trummor eller keyboards i denna butik. I år är det 20 år sedan Samuel Casco startade Örebro violinateljé och egentligen skulle man kunna säga att han bara är på besök i Sverige.

– Jag träffade min fru när jag gick min utbildning på Chicago school of violin making. Och så åkte jag för att besöka henne i Sverige och, ja, jag blev kvar. Sverige är helt okej och vi har inga planer på att flytta tillbaka till USA, säger Samuel Casco med ett skratt.

Sedan 1999 bor Samuel i Sverige, men uppväxten tillbringades i den lilla staden Middletown springs i delstaten Vermont i nordöstra USA, på gränsen till Kanada. Montpelier är delstatshuvudstad och delstaten representeras av Bernie Sanders i den amerikanska kongressen.

– Vet inte om man kan kalla det stad eller by. Cirka 800 personer bor i Middletown springs och alla känner alla. Både på gott och på ont. Det var en bra stad att växa upp i, men jag skulle inte vilja bo där som vuxen.

Det var där, i Middletown springs, som Samuel började lära sig spela violin som tioåring och under hela uppväxten spelade han i olika ungdomsorkestrar och tog privatlektioner. Efter high school började han utbilda sig till fiolbyggare och restauratör.

– Ja, jag valde att istället för att spela själv arbeta med instrument. I princip spelar jag nu bara när jag ska testa ett instrument som jag lagat. Hemma spelar jag nästan ingenting numera.

Efter utbildningen i Chicago blev det även en stråkreparatörsutbildning på University of New hampshire.

– Under fyra år hade jag anställning som stråk- och instrumentreparatör på Mikael Becker fine violins i Usa.

 

Vad är då största skillnaden mellan att driva företag i Sverige mot i Usa?

– Jag hann aldrig starta något eget företag i Usa, men det som skiljer mest och det som jag upplevt är – semester. Här i Sverige har alla semester på sommaren. I Usa kanske du kan få två veckors semester efter lång och trogen anställning. I början när jag kom hit så undrade jag vad alla människor gjorde på sommaren och varför de inte arbetade. Nu känner jag mig nästan mer som svensk efter att ha bott mer i Sverige än i Usa och när jag åker på besök blir det nästan en omvänd kulturkrock.

 

Kan du leva på att reparera och bygga stränginstrument?

– Japp! Jag har under 20 år byggt upp en kundkrets över hela Sverige, men också ute i Europa och i Usa. Det går så bra att jag till och med kan ha några anställda, men jag delar min tid mellan violinateljén och att arbeta som arborist.

 

Så det blir till att skifta mellan att såga i träd och att finlira mer med torkat virke som fiolbyggare?

– Det skulle man kunna säga, ja. Jag utbildade mig till arborist i Wales efter det att jag kom till Sverige och det kan bli så att jag jobbar en dag i ateljén och resten av veckan som arborist eller tvärt om – lite beroende på hur mycket det finns att göra.

 

Var det svårt att starta Örebro violinateljé som företag?

– Jag trodde att det skulle vara mer komplicerat än vad det var. Det är ganska mycket pappersarbete och det gäller att både ha en bra rutin och en bra revisor. I början skötte jag bokföringen själv men det är inte sådant jag vill hålla på med. Jag vill syssla med det jag tycker är intressant och det är att arbeta med trä.

 

För några år sedan fick du ta hand om en Stradivarius-fiol. Berätta!

– Det var ett instrument som ägs av Järnåkerstiftelsens instrumentfond och jag hade fått låna den för att studera och ha som förlaga när vi byggde några fioler efter den principen. Det var intressant att få se ett sådant instrument på nära håll.

 

Vad är det som är speciellt med just dessa fioler?

– Ingenting. Egentligen. Allt sitter i huvudet på den som köper och spelar. Det är givetvis jättefina instrument, men de är inte värda 20 miljoner. Det handlar enbart om en smart marknadsföring och det finns betydligt bättre instrument att köpa som är nytillverkade. Stradivarius ansågs vara sin tids bästa instrumentmakare, men efter det har det handlat om marknadsföring och att trissa upp priser av säljare. Inget annat. De här fiolerna är egentligen att betrakta som konstverk. Det har gjorts blindtester där man jämfört och allt sitter i huvudet på den som spelar. Har man ett instrument som man vet är dyrt så blir det lite roligare att spela på. Att ha något masstillverkat skräp från Kina som knappt kan kallas för fiol kan göra att även den bäste tappar lusten att spela.

 

Det sägs att Antonio Stradivarius lackblandning var unik och att det gjorde att han fick en speciell klang i sina fioler?

– Det kanske var så, men oftast är originallacken för länge sedan borta på de gamla instrumenten och ersatt med annan. Sedan är det så att varje instrumentmakare har sin egen speciella blandning och det gör att varje tillverkare har en unik blandning. Även här handlar det mycket om mytbildning och marknadsföring. Säljarna av dessa Stradivarius-fioler vill ju att de ska vara unika på alla sätt. Allt för att rättfärdiga en astronomisk summa pengar.

 

Örebro violinateljé

 

Vad är vanligaste skadan som du får in på Örebro violinateljé?

– Sprickor och att man tappat instrumentet. Sedan är väldigt mycket jobb med underhåll så som att byta tagel på stråken.

 

Har man testat andra material i tillverkningen än trä? Typ kolfiber?

– Man har provat syntettagel till stråkarna, men det fungerade inte bra. Sedan vet jag att man bygger elfioler i kolfiber, men det är ingenting jag sysslar med. Varken el eller den typen av fioler.

 

Fioler är stränginstrument. Till gitarr finns det en uppsjö av olika strängtillverkare och även tjocklekar på strängarna.

– Så är det inte för fiol. Det finns ett standardset om fyra strängar som lite olika tillverkare gör. Strängar kostar från 350 kronor per set upp till 1 500 kronor, lite beroende på tillverkare och vad de gjort strängen av. En som spelar på amatörnivå byter kanske strängar en gång per år. En yrkesmusiker byter två till fyra gånger per år.

 

Har de som spelar flera fioler att byta mellan?

– Som gitarrister som har olika gitarrer för olika ändamål? Oftast har man inte flera instrument. Kanske två om man väljer att spela folkmusik. Jag vet att det finns de som då har en fiol de inte är så rädda om som de tar med till spelmansstämmor och liknande.

 

Som nybörjare. Vad får man räkna med att en fiol kostar?

– Först råder jag att hyra en fiol för att se om det är något man vill spela eller inte. Jag har en kund som kommer in idag till Örebro violinateljé för att köpa sin första fiol. Prisklassen då är någonstans runt 20 000 kronor. En första fiol till ett barn där allt ingår med stråke och väska får man räkna med cirka 10 000 kronor. Att en hobbymusiker lägger mellan 35 000 och 40 000 kronor är inte ovanligt.

I verkstaden som finns bakom den lilla försäljningsbutiken som utgör Örebro violinateljé vid Ringgatan håller Samuel på att ge en stråke nytt tagel. På väggen ovanför arbetsbänken hänger fioler som ska få en översyn. Några cellos står i sina ställ och de hålls ihop av några tvingar. En basfiol med trasig hals ligger vid en annan arbetsbänk. Verktyg och glasburkar med etiketter med märkliga namn står överst på ett skåp. Samuel har just tänt en liten brännare som lyser med gul låga. Taglet till en stråke ska sträckas och monteras med harts. 

 

Vilka träslag används vid tillverkningen av en fiol?

– Locket är oftast av gran och då inte av svensk sådan, utan av tätfibrig gran från alperna. Idag används även gran från Kanada, Till resten används lönn. Även poppel eller päronträd går bra.

 

Finns det jobb du sagt nej till?

– Ja. Det är när kunden inte vill ha ett bra jobb gjort utan att det ska vara gjort så billigt som möjligt. Det finns en viss etik i det arbete jag utför och vill inte kunden ha en ordentlig reparation  – då blir svaret nej.

 

Du bygger fioler själv. Hur många gör du per år?

– Just nu hinner jag inte med så många nya instrument. Det kanske blir någon eller två per år. De säljs oftast utomlands till Usa, Ryssland eller Kanada. Sverige är ett ganska litet land och i de länderna finns en betydligt större kundkrets.

 

Kommer yrket fiolmakare att finnas kvar om 100 år?

– Om 100 år? Inga problem. Och om 20 år arbetar jag själv antagligen bara deltid.

 

SÖK

NYHETSBREV

Det senaste om Örebro. Direkt till din epost. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.

Marilyn MPU
Nyhetsbrev
Norges Casino banner desktop
Forbrukslan banner desktop
Svensknätcasino-desktop_banner
casino online utan svensk licens
Casino m svensk licens 20/21

NYHETSBREV

Det senaste om Örebro. Direkt till din epost. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.