Vi skor oss fortfarande på skor i Örebro


Posted 2 månader sedan in Kultur, Leva & Bo, Näringsliv

Bella Italia banner – desktop
skor i Örebro
Casinotopp banner

Skor i Örebro och skotillverkarna i Örebro. Några finns kvar – och de som försvann gav oss universitetet, SCB och Trafikverket.
– Och det är fortfarande ett plus i kanten att komma från Örebro när man säljer skor, konstaterar Patrik Malm på Pax som gör barnskor.

 

Pax Scandinavia håller till i skuggan av värmeverket i Örebro och är, än idag och med mer än 80 år i branschen, en av de ledande tillverkarna av barnskor i Sverige. Sedan 20 år är man en del av New wave group men design och produktutveckling ligger fast och sko-ningslöst förankrad i Närkes huvudstad.

– Det har man nytta av, konstaterar Patrik Malm.

Han är key account manager hos Pax, säljer sig och är en del i den säljkår som förankrar företagets barnskor på de nordiska marknaderna inklusive Island samt i Baltikums Estland, Lettland och Litauen.
– Örebro är fortfarande förknippat med skor och står även idag hos många människor för kvalitet och erfarenhet när det gäller skor, konstaterar han.

 

Det är en liten bonus att komma från Örebro även 2019 alltså?

– Definitivt.

Att ägande och produktion i mycket hamnat utanför såväl Örebro som Närke och ofta även utanför Sverige har ingen betydelse i det sammanhanget, anser han.

– Nej, så ser det ju ut i många branscher men det viktiga för exempelvis oss är ju att erfarenhet, kunskap, trendkänsla och blick för utvecklingen finns kvar och den har ju vi och andra här, konstaterar Patrik Malm.

Vi talar gärna och ofta om gamla tider och hur mycket bättre det var förr – men sanningen är ju även i en anrik sko- och kexstad att det finns en hel del företag som fortfarande förmår sko sig på våra fötter även år 2019. Man brukar ju tala om att en eller annan skor sig på andras bekostnad, det vill säga gör en otillbörlig vinst tack vare någon annans ansträngningar. I Örebro har vi i så motto skott oss på skorna.

För i slutet av 1960-talet och in på 1970-talet försvann sko- och kexindustrin från stan och för en stad som inte bara gjort sig känd som just sko- och kexstad utan dessutom kunnat bevisa det genom att lista 365 skofabriker och skotillverkare i Örebro från 1873 och hundra år framåt var det allvarligt.

Oscaria, Rex, Örnen och Skandia hade varit stora fabriker och även om den sista av de stora, Rex, formellt lades ned först 1981 var det 1970-talet som var begravningstågens tid på utländsk sula för skotillverkning i stor skala i Örebro.

Så kom framtiden till Örebro, för när skor och kex försvann behövdes en helsulning för framtiden och staten lade ett åtgärdspaket för Örebros återuppståndelse med ingredienser som att utlokalisera delar av SCB, att låta Trafikverket flytta viktiga delar hit och att uppdra åt universitetet i Uppsala att starta den universitetsfilial som 1977 blev högskolan i Örebro, och precis innan millennieskiftet hann ta ner den skylten och sätta upp den nya med logotypen ”Örebro universitet”.

När det nya årtusendet är inne på sitt andra år som myndig har universitetet fler studenter än sko- och kexfabrikerna hade anställda när man stod på topp. När man talar om Örebro av år 2019 talar man handel, logistik, utbildning, vård och förvaltning vid sidan av industri och service.

Så kan det gå – och när en och annan nybliven student på väg till lärosätet krånglar sig igenom rundeln med skylten ”Oscaria-rondellen” är det väl utan att det är självklart att man vet bakgrunden till namnet.

Oscaria, ja.

Ernst Åqvist hade grundat en skofabrik i Sundbyberg redan 1907, en fabrik som 1907 fick namnet Oscaria. I Stockholm var det svårt att hitta yrkeskunnigt folk och Åqvist, uppvuxen i Vingåker, flyttade då fabriken till Örebro. Han hade för övrigt själv, redan som tioåring, börjat som skomakarlärling i Läppe.

Det blev, lindrigt talat, succé. Faktum är att Oscaria är en av svenskt näringslivs stora framgångshistorier. När Ernst Åqvist avled 24 augusti 1943 omfattade Oscariakoncernen tre skofabriker, två garverier, cirka 285 skoaffärer och totalt 2 000 anställda.

Runt 1950 jobbade var tredje industriarbetare i Örebro med skor och för den arbetarunge som ville stiga socialt var skoindustrin perfekt. Man började från botten och jobbade sig upp. Hade man någon utbildning var det genom folkhögskola eller kvällskurser och i Örebro var det faktiskt så att hälften av alla skofabrikanter kom från arbetarklassen och saknade boklig bildning.

1968 såldes Oscaria till den utländska koncernen Bata vars namn även blev Oscaria-butikernas. Tre år senare, 1971, flyttade Bata tillverkningen från Sverige och Örebro till södra Europa – men varumärket Oscaria finns fortfarande. Butikskedjorna kom för övrigt så småningom att köpas av Wedins respektive Nilson Group i Varberg.

Skofabriken Rex är en annan klassiker. Grundad i Örebro 1913 och med fabriken i de äldre delarna av Hjärsta fick man bygga ett eget gasverk ety ingen ledning fanns från stan till fabriken där 100-talet personer var anställda.

Men det var inte genom dåtida eleganta dam- och herrskor Rex skulle göra sitt största skoavtryck. Under andra världskrigets stora statliga inflytande över skotillverkningen började Rex tillverka grövre, enklare skomodeller och den sista(?) succén för varumärket Rex kom tidigt 1970-tal då man introducerade modellen ”Friskus”, en sko med annorlunda design och helt anpassad till svenskarnas stora fötter. ”Friskus” blev en stor framgång för Rex, dock inte större än att ägaren Carlsson & Åqvist 1979 sålde varumärket Rex till AB Skogruppen men behöll fastigheten där fabriken låg.

Två år senare, 1981, försattes Rex i konkurs, 112 personer blev av med jobbet och med start under 1990-talet byggdes det gamla Rex om till bostäder. Idag har det som kallas Rex-området strax under 100-talet bostäder.

Den började som Ymer när Ragnar ”Ragge” Karlsson 1945 beslutade sig för att starta eget. Kvaliteten var det viktiga och ”Ragge” tog inga genvägar utan sammanfattade affärsfilosofin i ”Ingen jävla skit”. Under 1970-talet tog sonen Bengt Karlsson över och man bestämde sig för tillverkning under egna märket Kavat, döpt efter familjens tax, för övrigt. Andra skotillverkare lade ned i Sverige men Bengt och Kavat satsade på modern teknik och byggde en egen process ur det.

I grundare ”Ragges” anda blev också modellen Edsbro världens första miljömärkta barnsko, 2008 miljömärkte Kavat sin första sko under EU Ecolabel och tillverkar nu drygt 400 000 par skor varje år. 350 000 görs på egna fabriken i Bosnien där man etablerade sig efter att först ha tagit mot flyktingar från Balkan under 1990-talet och sedan etablerat sig i deras hemland efter kriget med start 2009.

Men man är kvar i Kumla också och har idag butiker i Kumla, Stockholm, Göteborg och Malmö med ett rejält utbud av barn-, dam- och herrskor. Senaste butiksetableringen var i Malmö där man öppnade på gågatan april 2017.

I Kumla finns huvudkontoret och totalt har Kavat 30 medarbetare. I Bosnien Hercegovina, där man rankas som en av landets bästa arbetsgivare, 160 anställda. Kavat håller idag Närkes skofana levande genom att ha över 50 modeller miljöcertifierade och genom att sälja dem i fler än 20 länder.

Miljö- och hållbarhetsmässigt har man också profilerat sig, bland annat genom ett finger i luften (möjligen en stortå) mot Black Friday. 2017 erbjöd Kavat sina kunder vaxning av skor och halva priset på sin reparationstjänst för skor.

– Vi vill stötta en vårdande konsumtionskultur där vi tar hand om fungerade produkter, som till exempel skor som bara behöver en ny sula, sade Kavats vd Magnus Ericson som en förklaring till det ”gröna upproret”.

– Black Friday och Thanksgiving borde handla om att ge tillbaka och göra aktiva konsumtionsval för ett mer hållbart samhälle.

Och ett skoföretag inne på åttonde decenniet har ju utan tvivel visat en del när det gäller hållbarhet.

Arbesko må vara 180 år gammalt som företag men i sin nuvarande form firade företaget tvåårsjubileum den 3 april i år. Det var nämligen det datumet 2017 som Arbesko blev en del av Bergman & Beving. Bergman & Beving har idag 15 varumärken, 1 000 anställda, omsätter 3,8 miljarder kronor och är noterat på Stockholms-börsen. Inriktningen är på starka varumärken till professionella användare inom industri och bygg. Marknaden är framförallt Norden, Baltikum och Polen.

Tillverkningen hos Arbesko sker i Sveriges enda större skofabrik – Arbesko i Kumla – och att man finns i Kumla har en förklaring som inte bara har med historia att göra, förklarar man.

– Att vi har valt att bedriva vår forskning, utveckling och tillverkning i Sverige är ett mycket medvetet val. Här finns erfarenheten och kunskapen vi behöver. Dessutom ställer de svenska kunderna, tack vare många år av arbetsskyddslagstiftning, högsta tänkbara krav på oss och våra produkter. Det lyfter oss och vår kvalitet ännu högre, sammanfattar Arbesko.

En stor gammal gedigen skostad och region som Örebro med omnejd lämnar ju förstås en del spår efter sig – även sedan storhetstiden sjunkit ihop lite grann som en illa hanterad sufflé. Ibland lämnar den namn och varumärken efter sig som lever vidare längs helt andra vägar genom livet.

Som Frövi skor.

Frövi ligger nämligen på Stora Nygatan i Stockholm. Samt i Malmö. Från början låg, naturligtvis, Frövi i Frövi och ingen annanstans. 1918 startade skofabriken där men redan 1933 köpte Frövi skor en butik på Triewaldsgränd i Gamla stan i Stockholm.

Fabriken i Frövi slutade tillverka skor på hemmaplan redan 1954 men butiken med samma namn låg kvar i Gamla stan till 2004 då man flyttade till Stora Nygatan 41, inte mycket mer än ett stenkast eller, mer passande, ett fåtal steg bort.

Hösten 2014 öppnade man dessutom en butik i Malmö så nu finns anrika Frövi som Frövi skor i både Stockholm och Malmö.

skor i örebro

Skorna? Jo, de kommer idag från vad som något svepande är ”fabriker i Europa med lång erfarenhet av skotillverkning” och själv påpekar Frövi skor gärna att man ser det som sin främsta uppgift att förvalta den sekellånga skotradition som startade på bruksorten i Närke.

Först kom kriget. Sedan utlandet. Nu är det e-handeln. Skohandeln har ställts inför utmaning efter utmaning. Först rök många av skofabrikerna. Nu handlar det om den fysiska handeln. Andra världskriget tvingade skofabrikerna i Sverige att ställa om till mer praktisk produktion för krigstid. Många repade sig aldrig riktigt efter det.

När freden kom skulle vi ställa om men redan under 1950-talet utmanades de svenska skorna av utländska konkurrenter som växt i fredstid och på sikt svepte de med sig den största delen av skoproduktionen också.

Idag ser vi trenden att de som handlar live i hög grad handlar exklusivt – men att en stor del av alla andra köper skorna på nätet. Från svenska skor i svenska butiker har vi tagit många steg mot utländska skor via e-handel med utlandet.

Förra året, 2018, e-handlade vi svenskar för 77 miljarder kronor och ett häpnadsväckande genomsnitt av 2 060 kronor per person och månad. Örebro län är dock ingen värsting i sammanhanget. Visserligen e-handlade 67 procent av örebroläningarna någon gång under 2018 men med våra 1 820 i genomsnitt lagda kronor på nätet ligger vi sexa från slutet i listan över e-handlande län.

Men det var kläder och skor – med en andel på 39 procent – som är den mest e-handlade varugruppen för oss svenskar, följt av kategorierna skönhet och hälsa samt mediaprodukter. E-handelsbutiken Footway kan tjäna som ett exempel. 2011 omsatte man tre miljoner kronor. När man summerade 2018 var omsättningen 760 miljoner kronor.

 

Casinobonus banner desktop
Norges Casino banner desktop
Forbrukslan banner desktop
Svensknätcasino-desktop_banner

NYHETSBREV

Det senaste om Örebro. Direkt till din epost. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.