Recension: Mage’s initiation – Reign of the elements

Text: Thomas Helsing
Posted 6 månader sedan in Kultur, Nöje

Mage’s initiation
Casinotopp banner

Mage’s initiation – Reign of the elements
Himalaya studios
(PC)
Betyg: 3 av 5

 

Det är ovanligt med närapå tio (10!) års utvecklingstid för ett spel, men så har Himalaya studios bortsett från en lyckad Kickstarter-kampanj 2013 arbetat med små medel.

Medan andra Sierra-spel har fått nya uppföljare eller remakes med olika grad av framgång har ett av de mer komplicerade alstren fått inte mer än tre spirituella uppföljare. Det handlar om ”Quest for glory”-serien som på ett innovativt sätt blandade två av dåtidens största spelgenrer – rollspel och äventyrsspel. 2014 släpptes det fina “Quest for infamy” och förra året kom Quest for glory-skaparna Corey och Lori Coles egen nyversion ”Hero U: Rogue to Redemption”.

Mage’s initiation – Reign of the elements” är tredje spelet att försöka göra något modernt av Quest for glory och det är något av det svåraste jag recenserat på länge. Jag växte själv upp med de legendariska Sierra-spelen och jag förstår vad Himalaya studios försökt att göra här – och de har gjort det bra – men samtidigt så har jag svårt att passa in det i ett modernt spellandskap år 2019.

Mage’s initiation

Spelaren ikläder sig rollen som D’arc vars tid som magikerlärling börjar dra sig mot sitt slut. Slutprovet väntar i form av tre tuffa prov som spelaren ska försöka guida D’arc förbi. Samtidigt börjar ondskefulla saker att hända i landet och givetvis dras D’arc in i även den intrigen.

Spelaren får välja mellan fyra olika magiklasser som alla har sina egna trollformler att lära sig och efterhand som karaktären utvecklas får man också tillgång till fler egenskaper. Sedan följer spelet till stora delar peka/klicka-mallen där du går runt och löser pussel, pratar med datorkontrollerade karaktärer (för ledtrådar) och undersöker omgivningarna.

Spelet bryter tvärt med många av dagens konventioner för hur god speldesign ska vara, vilket gör det svårtillgängligt för den breda massan. Samtidigt är det ett kärleksfullt brev till alla som minns de gamla Sierraspelen med värme och det ska egentligen inte ses som ett spel som riktas till mainstream-spelarna.

Mage’s initiation

Ett stort plus är dock att man lagt in en hel del hjälpmedel som går att slå av och på för de som inte klarar av dåtidens standard på svårighetsgrad. Exempelvis går strider att göra lättare eller stänga av helt och själva gränssnittet går att få antingen som det gamla klumpiga Sierra-gränssnittet, som något mer Lucasarts-influerat samt en mer modern och kompakt variant vilket faktiskt är det jag fastnar för, trots all min nostalgi kring de övriga varianterna.

Man har lagt ned mycket tid och möda på olika aspekter, eller vad sägs om hela 15 månader enbart för att spela in alla röster i spelet? Tyvärr skiner den låga budgeten och säkert en del brist på erfarenhet igenom. Det är långt ifrån något klockrent röstarbete (inklusive repliker) även om det för det mesta funkar.

Animationerna ser lite stabbiga ut, särskilt huvudkaraktärens, och stridssystemet känns inte helt klockrent även om jag får det att funka efter ett tag. Å andra sidan är grafiken för det mesta underbar och det är rätt småtrevligt att gå runt och utforska världen.

Gänget bakom Himalaya studios förtjänar dock beröm och stöd. Mage’s initiation är blott deras andra kommersiella titel och den kärlek som de lagt ned på sin produkt skiner igenom. Jag gillar det jag fått av nostalgiska skäl, men den moderna gamern i mig hade hoppats på mer från ett årtionde av utveckling.

 

Här hittar du de senaste recensionerna.

 

Casinobonus banner desktop

NYHETSBREV

Det senaste om Örebro. Direkt till din epost. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.