Laura Marken gjorde film av sin novell

Text: Thomas Helsing Foto: Tommi Hynynen
Posted 2 månader sedan in Kultur, Leva & Bo, Nöje

Babylögnen
Casinotopp banner

Hur gör man om man har en historia som bara väntar på att få berättas men ingen vill ge ut den i novellform? Man kan förstås fila vidare på den eller låta den vila några år. Eller så kan man göra som Laura Marken – omarbeta den till ett filmmanus. Nu väntar bara klippningen av filmen “Babylögnen” och sedan hoppas Laura och hennes filmgrupp på att få in den på filmfestivaler.

 

Undertecknad var med och gjorde amatörfilm med små medel i slutet av 1990-talet. Då var det förstås lättare än för ungdomar med filmdrömmar på, säg, 1970- och 80-talen men jag minns fortfarande en del av utmaningarna i form av teknik, hitta inspelningsplatser, få allas scheman att synka och en del annat. Dessutom fanns en naturlig arena att visa upp filmen i då det arrangerades kortfilmsfestival i Örebro med regelbundenhet på den tiden.

Så att få höra att det gjorts en film av nybörjare/amatörer gjorde mig nyfiken på att ta reda på hur de lyckats och vad utmaningarna är när vi skriver 2020 i kalendern. Jag stämde träff med Laura Marken på ett café och över en kaffe fick hon börja berätta om upprinnelsen till det som nu mynnat ut i en skräckfilm från Örebro.

– Det började med att jag skrev berättelsen som en novell men det var inget förlag som nappade på idén. Så jag tänkte att den passade bättre som filmmanus och skrev om det hela.

Filmen ja. En skräckfilm som fått namnet “Babylögnen” och som för tankarna till en psykologisk thriller. I centrum finns Nadja, en kristen tjej som lever tillsammans med sin före detta kriminelle pojkvän. Hennes högsta önskan är att få barn men av olika anledningar infrias det inte. Nadja förlorar sig dock i den drömmen så till den grad att det en dag slår slint. Hon skaffar en gravidmage som hon börjar använda för att lura omgivningen att hon är gravid och när hon blir avslöjad hamnar hon i en psykos. Men så hittar hon en gammal trasig docka och det är då det börjar hända riktigt konstiga saker.

 

Har du skrivit mycket skräck förut?

– Nej, jag har aldrig skrivit skräck förut, däremot thriller med övernaturliga inslag. Jag skrev en thrillernovell till en antologi om skräck tidigare, men jag kände inte att den var ‘skräck’. Och det har aldrig varit så mycket blod i det jag skrivit som i Babylögnen.

Babylögnen
Foto: Tommi Hynynen

Med ett filmmanus i handen blev nästa steg att hitta personer som kunde hjälpa henne förverkliga filmidén. Eftersom hon redan var med i en teatergrupp på Nya teatern blev det naturligt att rekrytera skådespelare (Daniel Gustafsson, Martina Björk, Marie Johansson) därifrån. Erik Jansson, som också är Lauras pojkvän och en del av teatergruppen, tog sig an regissörsrollen men sedan blev det knepigare att fylla de mer tekniskt krävande platserna i den nybildade filmgruppen.

– Jag behövde hitta en filmare och det var svårast av allt. Det är inte lätt att hitta någon som kan och vill göra det gratis. Till slut fick jag kontakt med en kille som gått filmprogrammet (Fred Huang) på gymnasiet och de enstaka tillfällen han inte kunde så hyrde vi in en ersättare (Philip Lidbeck Leierer), berättar Laura.

Sedan kompletterades hennes ‘crew’ med en makeupartist (Linnea Fries) som nyligen kommit hem från en prestigefull utbildning i Vancouver, en kompositör (Erik Schröder) och en stillbildsfotograf (Tommi Hynynen). Med Laura själv blev till slut den lilla gruppen 10 personer stark.

Hon berättar att hon aldrig gjort något liknande men lärde sig snabbt att navigera några av problemen som kan dyka upp när man ska få ihop ett projekt.

– Vi har exempelvis bara fyra skådespelare i filmen och att det är så få är med flit för att få ihop tidsschemat för allihop.

Som projektledare, och den som trots allt dragit igång alltihop, skötte hon allt övrigt kring produktionen; scouta inspelningsplatser och förhandla om att få vara där, planera inspelningsdagar, se till att det fanns rekvisita. Trots alla utmaningar gick det ändå ganska fort.

– Jag började skriva filmmanuset i september förra året, vilket tog några dagar. Sedan var vi klara med inspelningen den 26 januari. Nu väntar vi bara på att Fred ska klippa färdigt filmen.

Laura berättar att hela filminspelning är bekostad av egna medel men att de fått otroligt mycket hjälp på vägen. Visst stöd kom tack vare att de startade en studiecirkel via Medborgarskolan och därutöver ställde exempelvis Erikshjälpen upp med lån av kläder och av Evakooperativet och Örebro golfhall fick de låna lokaler. Den kanske största överraskningen var att så många ville ställa upp som statister.

– Jag var inte orolig för att få folk som ville ställa upp gratis, däremot att få folk att ställa upp överhuvudtaget. Men jag lade ut annonser och sökte statister i bland annat Facebookgrupper och jag fick massor med svar. Jag har verkligen fått sålla, säger hon glatt.

 

Vad har varit den största utmaningen med hela projektet?

– All problemlösning. En dag skulle vi filma på ett gym men dagen innan ställde de plötsligt in så jag fick snabbt försöka hitta ett nytt gym där vi kunde vara. En annan gång skulle jag låna en hund och de ringde och sa ifrån en timme innan att det inte gick. Nu löste sig allt till slut men all min problemlösningsförmåga sattes verkligen på prov. Sedan har jag lärt mig att deadlines är väldigt viktigt, annars blir saker bara liggande. Det här projektet blev mycket större än jag tänkt.

Foto: Armand Dommer

Själv stötte hon på fler oväntade problem på ett mer personligt plan.

– Jag har en bakgrund som modell och i den världen handlar det mycket om att se så snygg ut som möjligt. Här hade jag istället en roll där jag skulle se lite ‘creepy’ ut, så det tog tid att komma in i det. Det tog också lite tid att öva in en del repliker.

Och den kanske svåraste utmaningen hon ställdes inför kom när det blev dags att spela in en mer intim scen mellan hennes rollkaraktär och dennes pojkvän.

– Jag hade aldrig träffat honom innan. Första inspelning skulle vi ligga och kramas och det är ju svårt att bara vara intim med någon helt ny. Dessutom skulle min pojkvän regissera oss så han stod ju i rummet hela tiden. Men vill man syssla med film är det något man måste acceptera och det gjorde han förstås.

I mitten av april har de tänkt att “Babylögnen” ska vara färdigklippt och sedan hoppas de få in den på olika filmfestivaler. Givetvis finns Live at heart här på hemmaplan med i tankarna.

– Jag kommer skicka in den till så många festivaler jag kan och då kommer så klart lokala festivaler vara en prioritet. Jag har redan varit i kontakt med Live at Heart.

 

I värsta fall får du kanske ordna något själv?

– Ja, jag kanske får jag sätta ihop min egen festival, ha ha.

 

 

Babylögnen

Längd: c:a 40 minuter.
Premiär: Ej klart.

Regi: Erik Jansson.
Manus och projektledning: Laura Marken.
Kamera: Fred Huang (huvudfilmare) och Philip Lidbeck Leierer (kompletterande).
Skådespelare: Laura Marken, Daniel Gustafsson, Martina Björk, Marie Johansson.
Klippning: Fred Huang.
Kompositör: Erik Schröder.
Stillbildsfoto: Tommi Hynynen.
Makeupartist: Linnea Fries.

Samarbetspartners: Eva-kooperativet, Erikshjälpen, Örebro golfhall, Medborgarskolan och ett stort antal statister!

För mer information och senaste nytt om Babylögnen kan du följa de officiella kontona på Instagram och Facebook.

 

SÖK

NYHETSBREV

Det senaste om Örebro. Direkt till din epost. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.

Norges Casino banner desktop
Forbrukslan banner desktop
Svensknätcasino-desktop_banner
Casinobonus banner desktop

NYHETSBREV

Det senaste om Örebro. Direkt till din epost. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.