När naturfilmer blir skräckfilmer

Text: Rebecca Unnerud Foto: Eric Zachanowich
Posted 5 månader sedan in Kultur, Nöje

Casinotopp banner

Rebecca Unnerud skriver återkommande i Nollnitton och på Totally Örebro om aktuella företeelser från film- och tv-världen. 

 

Mads Mikkelsen spelar huvudrollen i ”Arctic” (premiär 19 april), filmen visades på Göteborgs filmfestival där Mikkelsen också var årets mottagare av Nordic Honorary Dragon Award. Han spelar en man som kraschlandat någonstans i Arktis. Han sover i sitt skadade flygplan, ägnar dagarna åt isfiske och att försöka få kontakt med omvärlden.

 

Efter lång väntan ska han äntligen räddas men efter en tragisk olycka krossas hans sista hopp. Han måste besluta sig för om han ska stanna kvar eller trotsa kylan och ge sig ut på en livsfarlig resa. Var beredd på en hisnande överlevnadsfilm med häftiga miljöer på Island och en Mikkelsen som med sin magnetiska utstrålning och förtätade närvaro är som gjord för rollen.

Jag har alltid haft en förkärlek för filmer som har premisser som denna, där det i stort sett är en skådespelare som bär upp en hel film och där naturen spelar en huvudroll. Här kommer mina favoriter på temat “naturfilmer blir skräckfilmer” och filmerna rör sig inom genrer som drama, äventyr, skräckfilm och thriller.

 

Den sista färden (John Boorman, 1972)

En av mina absoluta favoritfilmer men som också är en av de mest ångestladdade och obehagliga filmer jag vet. Det är ett stycke klassisk film som många i den yngre generationen har missat men fler känner till banjoscenen och citatet ”squeal like a pig”.

Fyra affärsmän (med bland annat legenden Burt Reynolds) reser ut i vildmarken en helg för att paddla kanot längs den vackra men djävulska Cahulawassee-floden i norra Georgia. Det börjar harmoniskt med vacker natur och egendomliga lokalinvånare men förvandlas snabbt till en mardröm med människan som visar sin mörka natur.

Regissören låter tystnaden och ljudet av naturen stå i fokus i några av filmens mest dramatiska scener vilket gör den fruktansvärt realistisk. Filmen bygger på James Dickeys roman och som också skrev filmens manus.

 

Into the Wild (Sean Penn, 2007)

”Into the Wild” är den sanna historien om Christopher McCandless (en fenomenal Emile Hirsch), en toppstudent på Emory University i Atlanta. Han kommer från en välbärgad familj där prestationer är i fokus, själv avskyr han den materiella världen och allt vad den står för. Han bestämmer sig därför efter avslutad utbildning att skänka bort alla sina besparingar till välgörenhet och liftar runtom i landet. Hans slutgiltiga mål är Alaska där han bosätter sig mitt ute i vildmarken.

Det är en något pretentiös film och huvudpersonen skapar en hel del frustration men det finns två saker som är enormt viktiga för filmen och som gör den episk. Det första är de otroliga naturscenerna som gör att det går att känna den frihet som breder ut sig framför kamerorna. Det andra är soundtracket av Eddie Vedder, sångare i Pearl Jam. Att lyssna på låtar som ”Society” och ”Long nights” känns sannerligen i själen och gör att jag för alltid kommer bära med mig filmen.

 

The Shallows (Jaume Collet-Serras, 2016)

Surfaren Nancy (Blake Lively) hittar en avskild vik, perfekt att surfa i när en stor vithaj attackerar henne. Hon lyckas dock söka skydd på en klippa, bara ett par hundra meter från stranden och säkerheten.
Filmen fick blandad kritik när den hade premiär men åh, vad jag gillar detta.

Filmen innehåller lite dialog, utspelar sig i stort sett på en enda plats och med en enda skådespelare. Lively som tidigare inte har imponerat på mig gör här ett riktigt bra jobb. Det börjar ganska fånigt med Snapchat-estetik i fotot och klippningen och närbilder på kvinnokroppar men förvandlas snabbt till en imponerande film som använder ett annat grepp på hajtemat. Långtifrån perfekt men oerhört snygg och spännande film som känns i hela kroppen.

Några andra favoriter på temat naturfilmer blir skräckfilmer: ”Alive”, Wild”,”Flugornas herre”, ”127 timmar”, ”The Grey”, ”The Martian”, ”Berättelsen om pi”, ”Vägen”.

 

Redfords sista?

Det har varit mycket ”buzz” kring verklighetsbaserade ”Den siste gentlemannen” där Robert Redford porträtterar bankrånaren Forrest Tucker. Det är inte enbart för filmens kvalitéer utan framförallt för att det sägs vara Redfords sista film. Han har samtidigt understrukit att han inte kommer lämna filmbranschen helt utan vill fortsätta att regissera och producera.

Han är sannerligen inte en novis bakom kameran utan har gett oss filmer som Brad Pitt-dramat ”Där floden flyter fram”, Oscarsnominerade ”Quiz Show” och ”Mannen som kunde tala med hästar” där han också spelar huvudrollen. Den 82-åriga skådespelaren brukar beskrivas som den sista stora skådespelarikonen från det gamla Hollywood och har också ett stort politiskt engagemang samt är grundare till Sundance Film Festival.

Som skådespelare har han gjort oförglömliga rollprestationer i filmer som ”Mitt Afrika”, ”Den store Gatsby”, ”Alla presidentens män”, ”Butch Cassidy and Sundance Kid” och ”Blåsningen”.

Den sista gentlemannen (med originaltitel: The Old Man and the Gun) har premiär 19 april.

 

Tips!

Bioaktuella danska thrillern ”Den skyldige” med bara en skådespelare i rollistan.

”Störst av allt”, Netflix första svenska originalserie som nu haft premiär.

”Teen Spirit” med Elle Fanning och ett soundtrack fullt med poplåtar (biopremiär: 3 maj).

Citatet!

”I always felt like something of an outsider. But I identified with people up on the screen. That made me feel like I wanted to be up on the screen too. I felt like eventually I would get there” – Luke Perry (1966-2019). Rest in peace, min allra första kärlek och tonårsidol.

 

NYHETSBREV

Det senaste om Örebro. Direkt till din epost. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.

SÖK

Ready Bet Win MPU 2019
OOW-19 MPU
Nojesguiden
Casinobonus banner desktop

NYHETSBREV

Det senaste om Örebro. Direkt till din epost. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.