Civilekonom Johan Davidsson har varit kontorschef för Swedbank i Öre­bro i nästan två år. Han har gjort av­tryck som debattör och engagerat sig i viktiga framtidsfrågor för staden. Han kommer närmast från Swedbanks huv­ud­kontor men har ett förflutet också på Credit Suisse och Investor. Utvecklas eller avvecklas? Det är fråg­an i eldskrift i en värld som förändras oerhört snabbt.

För Swedbanks kontorschef Johan Davidsson är svaret självklart.

– Mitt mål med vår verksamhet är att utveckla Örebro.

Men han inskärper under vårt samtal att det gäller inte bara staden och banken; vi måste alla hela tiden förbättra vår konkurrenskraft.

– Den verksamhet vi bedriver på bank­en är ett utvecklings- och förändringståg där det inte finns något ”behålla”. Tåget kommer aldrig att stanna och du kan välja: antingen är du på eller också får du hoppa av i farten.

Han konkretiserar processen och dess tuffa kravprofil med ytterligare en metafor. Den är som ett Vasalopp där vi behöver blåbärssoppa på vägen för att må bra och få energi. Under helgerna behöver vi vila för att samla kraft till nästa vecka. Och veckan därpå. Och året därpå. Vasaloppet ställs aldrig in. Energinivån måste vara hög hela tiden.

Tidningsbranschen ser han som ett gott åskådningsexempel på en bransch där utvecklingen går ännu fortare än i bankbranschen.

– Vad du behöver göra är att vara snabb på att tolka omvärlden. Sen när du inser vad du ska göra, måste du våga agera kraftfullt – och hellre lite mer än mindre. Det är bättre i så fall att backa tillbaks än att vänta och dutta. Modet är väldigt viktigt.

Det är snabba omorienteringar som gäller på alla plan. Johan har varit i Örebro i nästan två år. Familjen flytt­ade hit utan att känna någon här men trivs jättebra. Och han har redan gjort avtryck i debatten. Det gäller att inte komma efter i ”den tuffa snabbfotade konkurrensen om kompetens och kap­ital” som han skrev i en debattartikel i Nerikes Allehanda.

– Om en stad ska vinna i kampen om kompetens och kapital behöver den en viss kritisk massa i innovationssektorn. Då behövs både kvalitet och kvantitet. Det gäller att hänga på. Och då måste det byggas bostäder.

Han har mött en viss oro över att det ska bli för många lägenheter

– Men bygger vi mer kommer fler att flytta hit. Så tänker jag. Vår chans att växa mer än andra städer som vi konkurrerar med, till exempel Linköping och Västerås, är att vi lyckas bygga mer än vad de gör.

Staden behöver förenkla reglerna för bostadsbyggande. Han pekar på det han kallar en anomali, nämligen att det är väldigt svårt att bygga hyresrätt­er lönsamt. Medan det är väldigt lönsamt att bygga bostadsrätter.

Johan Davidsson tittar till på min Ipad där jag antecknar flitigt. Omvärlden är hans forskningsfält. Han kan inte låta bli att reflektera över vad han ser. Förarlösa bilar, gräsklipparrobotar och smartphones är innovationer som ge­mene man kan ta till sig.

– Men varför ska en person då behöva köra en skördetröska.

Och kan den också vara förarlös? Och 95 procent av alla elvaåringar i Sverige har tillgång till en smartphone, får jag veta.

– Hur påverkar det samhället och vad blir morgondagens jobb? Forskning, utbildning och innovationer är nyckelord.

Johan har hämtat spetskunskap och inspiration ur den amerikanske ekonomiprofessorn Enrico Morettis bok The New Geography of Jobs med ut­gångspunkt i Silicon Valley.

– I många branscher kommer framtidens jobb att blir färre.

De digitaliseras bort. Industrin genom­går stålbad hela tiden. Digitaliseringen berör väldigt mycket av tjänstemannasidan. Vilka företag kommer att startas och rekrytera arbetskraft?

Allt går mycket fortare idag. I korsningen mellan det globala och digitala. Alla föreställningar om världen har ett kort bäst-före-datum. Ett nystartat företag kan bli globalt på ett år. Hela världen ligger inom räckhåll.

– Det som jag är inne på, och Moretti konstaterar, är att innovationsjobben behövs på toppen. Där utvecklas innovationerna och därmed de nya jobben. Nethouse i Örebro är ett företag som växt och där det har skett väldigt mycket avknoppningar. De företagen och den talangpoolen behövs på toppen för att skapa jobben i servicesektorn under. Har du inte dem på toppen har du inte heller något på botten. Då finns det ingen stad.

Johan Davidsson tycker att Örebro har ett väldigt bra företagsklimat. Där finns en entreprenörskultur med många små företag som ägs och leds av drivna entreprenörer. Staden är inte beroende av ett eller flera storföretag. Det ger stabilitet. Utmaningen ligger i att få generationsväxlingarna att fungera.

– Ägarledda företag är personberoende. Frågan är hur man ska få de här företagen att ta nästa steg och växa. Där finns det en begränsning.

En annan begränsande faktor är att många av företagen är lokala. För att växa till nationella eller globala företag behövs kompetens och nätverk – som kanske saknas.

– Har jag som företagare kapital att växa? Riskkapital och ägarkapital är en trång sektor. Vi är en reglerad bank och kan bara tillhandahålla en viss typ av kapital i en viss fas till ett företag.

Han ser en viss sårbarhet hos en del företag som fungerar bra i dag. Deras lönsamhetsnivå gör att de har svårt att skapa en tillväxtstrategi och klara av sämre tider.

– Därmed blir det så att många företag harvar på. Vad händer då? Utveck­las eller avvecklas?

Men en stads attraktionskraft handlar inte bara om företagande och ekonomi. Det finns flera sätt att lyfta varu­märket. Till exempel med kultur och idrott.

– Och ett hållbart sätt att leva i en stad. Hållbarhet måste bli ett tema i vad vi ska göra. Det är en fråga om hur många trafikljus-korsningar vi ska ha i staden. Kollektivtrafik? Hur bygg­er vi? Vad är hållbart och vad är miljövänligt?

En förtätad stad med höga hus är mer miljövänlig, konstaterar han. Efter­som det behövs färre bilar.

– Det är kontroversiellt. Lite slarvigt kan man säga att folk som bor på landet tycker att de är miljövänliga. Ofta med två bilar. I Stockholms innerstad hade vi ingen bil. Då var vi mycket mer miljövänliga än nu.

Swedbank bidrar till stadens attraktionskraft med riktad sponsring med olika profiler. Med samhällsengagemanget som en gemensam nämnare.

– Det kan vara en marknadsaktivitet som blir konkret. Där vi ser vad vi får tillbaka. Det har varit väldigt mycket idrott. Och vi kommer att fortsätta med idrott.

Swedbank är engagerat i ÖSK och Örebro Hockey. Också mindre fören­ingar får del av sponsorkakan till stor gagn för deras överlevnad.

Men det finns andra typer av kultur än idrott. Johan var nyligen med och delade ut Stiftelsen Kulturfondens årliga stipendium till Svenska kammarorkesterns konstnärlige ledare Greger Zubicky.

Swedbank stöttar också Örebros nya idrotts- och kulturhus, Tegelbruket. Det har fokus på integration och vill utveckla Örebro.

– Där tog jag en lunch med Kamran Kabinejad, Örebros Mr Boxning, i förra veckan. Kamran är väldigt tydlig med att om du växer upp i Vivalla behöver du ta dig därifrån. Om du ska bli något. Det är tragiskt.

Den som är ansvarig för Swedbank i Örebro har samhällsengagemang som en del av sitt jobb.

– Sparbankerna har uppstått underifrån ur en sparanderörelse. Ett samhällsengagemang som blev en bank kan man säga. Det bär vi med oss i vi vårt DNA och vår kultur. Sen är vi som jobbar här samhällsengagerade som individer. Jag tror att vi ger uttryck för det i hur vi agerar i olika frågor.

Vi sitter i Johan Davidssons ljusa tjänsterum på andra våningen i det vackra Sparbankshuset med en rymd som öppnar sinnet. Konst, ljusa möbler och små ting av skönhet erbjuder vilopunkter för blicken. Men han använder inte sitt rum eftersom han vill vara med mitt i verksamheten.

Det står i samklang med att han inte gillar status och hierarkier.

– Allt arbete är fint brukar jag säga.

Han strävar efter enkelhet, öppenhet och omtänksamhet i sitt ledarskap. Tre värdeord som ska genomsyra hela verksamheten. Mestadels består hans arbetsdagar av just ledarskap.

– Vi är ju sextio personer här i Örebro på Swedbank. Det är då inom private banking, företag och privatmarknad Jag är så lyckligt lottad att jag har underchefer. Åsa Zastell är företagschef, Magnus Pettersson chef för Private Banking samt Alisa Murtic och Peter Almroth som är privatmarknadschefer. Mitt jobb är att leda dem.

Att göra affärer och träffa kunder är en annan självklar del av hans arbete.

– Jag träffar många företagskunder direkt och hel del privatpersoner ock­så. Det är en väldigt rolig del av jobbet och en av anledningarna till att jag flyttade till Örebro.

Swedbank som grupp har självklart ett lönsamhetsmål.

– Vi ska vara lönsamma och behöver därför konstruera finansiella produkter som är lönsamma. Men våra rådgivare ska inte behöva sitta med den konflikten, så att säga, att vara styrd av vad som är bäst för banken. Det ska vara naturligt med vad som är bäst för kunden.

Det är någonting med banker som är väldigt känslomässigt. De tar hand om våra pengar. Vad får dom och vad får vi?

Swedbank är det största varumärket i Sverige. Och har ibland fått fronta och utstå kritik för hela bankväsendet. Även banker kan som alla företag ibland misslyckas och göra dåliga affärer.

– Vi är i förtroendebranschen. Vi pratar ofta här om hur vi vill uppfattas av våra kunder. Vi har våra värderingar som ska utstråla hur vi är. Vi har tagit fram fem värdeord för hur vi vill uppfattas i mötet med kunden: som personliga, pålästa, intresserade och att vi ska erbjuda något värdefyllt, och att vi ständigt ska vara lärande. Vi vill ju ha återkoppling av kunderna och jobbar väldigt mycket med uppringningar.

Och den kanske allra viktigaste arbets­uppgiften, själva fundamentet för en bankman i tiden, är att koncentrera hela sin analytiska förmåga på om­världen.

– Mitt jobb är mycket att tolka det som händer där. Att förstå det. Och att kommunicera det till resten av organisationen här, så att de förstår. Så att det blir tydligt för oss vad vi behöver förändra för att hela tiden utvecklas. Återigen utvecklas eller avvecklas? Att leda en ständig förändring. Vi försöker prata väldigt mycket omvärld med våra kunder. Vi är liksom bara ett verktyg som ständigt måste anpassa oss.

Här går hans inre turbo igång. När han började som analytiker på Investor 2007 hade Nokia fortfarande 40 procent av den globala mobilmarknaden. Ett mått på hur fort ett företag kan tappa nästan allt.

– I dag har vi en stark börs. Vi har ett svagt Europa och en geopolitisk oro. Sedan har vi samhällsförändringar som påverkar konsumentbeteendet. Vi har en urbanisering där människor flyttar från landsbygd till städer. Det är bo­stadsbrist i städerna. En omvärldsfaktor är att vi har låga investeringar i samhället i dag. Det här är ett utmärkt tillfälle till att amortera …

Det är hans passion att koppla ihop och uttrycka det han ser. Men han vill inte tjata sönder sig själv med digitalisering och urbanisering. Ytterst handlar det om att vara tillräckligt flexibel och mobil för att överleva i världen.

– Jag behöver fortsätta gå till jobbet och arbeta och hitta min balans mellan konsumtion och sparande. Och fortsätta utbilda mig och inte låsa fast mig i någonting i livet. Det är kontentan.

I grunden ser han sig som en enkel Eskilstunakille. Som tycker om att göra nya saker. Han gillade skolan speciellt de teoretiska ämnena. Och efter en matematik- och fysiktung naturvetenskaplig linje som avslutades på Forsmarks internatskola valde han Handelshögskolan i Stockholm i ställ­et för KTH. 2004 gick han ut som civilekonom. Han flyttade till London och började på investeringsbanken Credit Suisse. Efter två år flyttade han tillbaka till Stockholm och började jobba som analytiker på Investor. Efter tre år tog han steget över till Swed­banks huvudkontor och började jobba med strategifrågor. Och nu är han öre­broare sedan 2013.

Johan Davidsson ger mig som bonus en intressant miniföreläsning om förändringens fyra rum. En inre resa i en ständig loop. Från en känsla av att vara tillfreds, genom stadier av tvivel, censur och förvirring för att till slut med hjälp av andras och egna insikter åter stiga in i en känsla av tillfredsställelse med sig själv och nuet. Ett känslorum där vi fungerar optimalt.

– Tricket är att framgångsrika personer tar sig snabbare genom det här. Fastnar inte.

Det gäller att hela tiden läsa av om­världen – och sin inre värld. Analys, ledarskap och kommunikation är ett hos honom.