Vårens biopremiärer av svenska filmer 2020 presenterades i Filmhuset under en fullspäckad pressträff i januari . 15 filmer fick vi ta del av genom trailers och intervjuer med skådespelare, manusförfattare, regissörer och producenter.

Rebecca Unnerud skriver återkommande i Nollnitton och på Totally Örebro om aktuella företeelser från film- och tv-världen. 

2019 var ett uselt svenskt filmår när det gäller biobesök. Trots filmer med kvalité som ”483 dagar”, ”Quick” och ”And then we danced” var det först mot årets slut som de folkliga komedierna ”En del av mitt hjärta” och ”Sune – Best man” hyfsade till besökssifforna. Branschen har pratat om att säkra kort är filmer som bygger på olika sorters förlagor vilket det sannerligen går att se i vårens repertoar. Exempelvis har två stora barnfilmer – ”Pelle Svanslös” och ”Lassemajas detektivbyrå – tågrånaren” – premiär som båda handlar om populära karaktärer från barnböcker och garanterat kommer dra familjerna till biograferna.

Kan svenska filmer 2020 vända den nedåtgående trenden? Precis som jag skrev vid samma tidpunkt i fjol så är vårens startfält svagare än höstens och historiskt sett är det vid årets andra halva som de starkaste filmerna har premiär. 2020 är inget undantag men det kommer gå upp flera filmer som jag är mer eller mindre nyfiken på, här följer de i rangordning:

Breaking Surface (14 februari)

Filmen handlar om två halvsystrar (Moa Gammel och Madeleine Martin) som ska vinterdyka i Norge när de utsätts för livsfara. ”Breaking surface” hamnar högst på denna lista för att det känns som en modig film, en överlevnadsthriller som denna görs ytterst sällan i Sverige. Trailern är intensiv och snygg och förhoppningvis blir det en riktig spänningsfilm.

Charter (13 mars)

2016 gjorde Amanda Kernell ”Sameblod” som blev en stor succé med idel kritikerhyllningar och publikrusning till biograferna. Den svåra ”andra filmen” kretsar kring en mamma (norska Ane Dahl Torp) som flyr till Teneriffa med sina barn för att inte riskera att förlora vårdnaden om dem till fadern (Sverrir Gudnadson). Filmen fick världspremiär på Sundancefestivalen i januari.

Psykos i Stockholm (24 april)

”Psykos i Stockholm”, som invigde Göteborgs filmfestival, är en självbiografisk skildring av en mor och dotter. När de gör en födelsedagsresa till Stockholm insjuknar mamman, spelad av Josefin Neldén (Maggan i ”Vår tid är nu”), i en psykossjukdom och lämnar barnet själv i den främmande staden. Trailern vittnar om ett starkt manus och ett bländande skådespeleri.

Spring Uje spring (20 mars)

Henrik Schyffert regidebuterar med ”Spring Uje, spring” som skildrar Doktor Kosmos-sångaren Uje Brandelius liv efter att han fått sin Parkinson-diagnos. Filmen, där Brandelius och hans familj spelar sig själva, bygger på huvudpersonens egen scenföreställning. Trailern bjuder både på skratt och tyngd men vittnar också om en ganska smal film. Schyfferts namn kan dock göra att filmen får den publik, som den av trailern att döma, förtjänar.

Min pappa Marianne (21 februari)

Den film som sannerligen kommer att få en stor och bred publik är ”Min pappa Marianne” som bygger på Ester Roxbergs bok ”Min pappa Ann-Christine”. Filmen kretsar kring Hanna (Hedda Stiernstedt) som i vuxen ålder försöker acceptera den stora förändringen i familjen när hennes far, prästen Åke (Rolf Lassgård), kommer ut som transperson. Det finns en risk att det blir en förutsägbar sentimental ’feel good’-film men kombon Stiernstedt och Lassgård bådar ändå gott.

Vilka svenska filmer 2020 ser du mest fram emot?